Kontaktinformation
Sidansvarig: david.stephansson@slu.se
Efterfrågan på fisk och skaldjur ökar stadigt, samtidigt som nästan 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd utnyttjas maximalt eller till och med är överfiskade. En stor del av den vildfångade fisken går till djurfoder. Detta är inte hållbart, och därför har SLU och Axfoundation initierat projektet 5 ton grön fisk i disk med syfte att ta fram ett hållbart och cirkulärt fiskfoder. För att säkerställa att fisken blir god och kommersiellt gångbar ingår även Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet samt ett flertal näringslivsaktörer och kommuner.
Det är kombinationen av en ökande befolkning, en ökad global efterfrågan på fisk och skaldjur samt redan hårt ansatta fiskbestånd som gör att vi måste hitta nya lösningar. Odlad fisk står för en växande andel av den sjömat som konsumeras och för att detta inte ska bidra till utfiskade hav, måste även fiskfodret vara långsiktigt hållbart. Idag består fiskfodret ofta av soja, spannmål och vildfångad fisk – mat som vi människor skulle kunna äta själva istället.
Projektet "5 ton grön fisk i disk" syftar till att ta fram ett hållbart och cirkulärt fiskfoder som dessutom ger välsmakande fisk. Fodret produceras av restprodukter från handel, livsmedelsindustri och skogen, samt från alternativa marina råvaror. Sjöpung som ingår som en råvara i fodret är ett utmärkt exempel på en råvara som inte utgör mat, men är bra till fiskfoder, samtidigt som den vid odling återtar näring från havet och därmed renar våra hav.
Restprodukter omvandlas med hjälp av insektskompostering och mikrobiell fermentering till fiskfoder. Det kan till exempel handla om skal och kärnhus från frukt och grönsaker, brödsvinn eller restprodukter från skog och åker. Insekterna och mikroberna äter restprodukterna och fisken äter sedan insekterna/mikroberna efter att dessa omvandlats till foderpellets. Det potenta gödsel som insekterna genererar kan användas som växtnäring.
- Vår mat ska helst inte äta vår mat, säger Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens Mat på Axfoundation. Det är smartare om den äter det som vi inte kan eller vill äta. Genom projektet skapar vi istället ett cirkulärt foder som på ett effektivt sätt tar vara på resterna från vår egen livsmedelsproduktion.
Projektet finansieras delvis av forskningsrådet Vinnova och kommer att löpa över två och ett halvt år. Målet är att skapa en fungerande kedja av produktion, logistik och marknad. För att säkerställa att fisken också smakar bra är Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet med som samarbetspartner. De ska kartlägga hur en rad olika faktorer, såsom nya slags foder och vattenkvalitet, kan ge mat av högsta gastronomiska värde. SLU har i samarbete med just Örebro universitet tagit fram en film som presenterar första steget i detta arbete (se nedan).
- Eftersom fodret bland annat består av insekter som har livnärt sig på restprodukter från livsmedelsindustrin skapas en produktion som inte konkurrerar med annan livsmedelsproduktion, utan bidrar till en ökad och säkrare livsmedelsförsörjning, säger professor Anders Kiessling, SLU. Extra roligt är att vi redan har gjort försök där "insektsfisken" fick högre smakmässiga poäng än fisk uppfödd på konventionellt foder.
För att lyckas med målsättningarna har projektet engagerat en rad partners med olika roller i livsmedelskedjan: Axfoundation, SLU, Grönsakshallen Sorunda, Fiskhallen Sorunda, Axfood, Fazer, Älvdalslax, Sweco, Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö, Raisio Fiskfoder, Restaurang- och hotellhögskolan Örebro universitet, RISE Processum AB, Mycorena AB, Marine Feed AB, Härnösands Energi & Miljö och Matfiskodlarna Sverige AB. Smögenlax, Göteborgs universitet och Nofima (Norge) är med genom ett integrerat systerprojekt finansierat av Kampradstiftelsen.
I foderprojektet 5 ton grön fisk i disk och i det integrerade projektet "Utveckling av svenskt kretsloppsbaserat fiskfoder" satsar Axfoundation (projektägare), SLU (projektkoordinator), näringen, kommuner, forskningsrådet Vinnova och Kampradstiftelsen tillsammans mer än 25 miljoner kronor. Målen är att fisken ska finnas i butiksdiskarna inom två år och att det ska ha skapats verktyg som stöder en vidare utveckling av svenska kretsloppsbaserade råvaror till framtidens miljövänliga fiskfoder.
Samarbetet mellan SLU och Örebro universitet mot framtidens miljövänliga och goda odlade fisk presenteras på Livsmedelsforum den 22 oktober i Örebro.
Kontaktpersoner
Anders Kiessling, professor
Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV); Akvakultur
Sveriges lantbruksuniversitet
anders.kiessling@slu.se, 070-391 93 99
Madeleine Linins Mörner, programansvarig
Framtidens Mat, Axfoundation
madeleine.morner@axfoundation.se, 070-950 35 35
Projektsidor
Det senaste inom forskning: Hur ska odlad fisk smaka?
(1 min 22 sek)
Hur ska odlad fisk smaka? Resultat från forskningsprojektet Aquafresh
(6 min)
Hur ska odlad fisk smaka? Projektet Aquafresh med fördjupning och förklaring av resultat
(12 min)
(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)
Maträtt med odlad regnbåge producerad av företaget Älvdalslax, som är partner inom projektet "5 ton grön fisk i disk". Foto: Salt Food & Communication/Sara Danielsson
Rödingodling i Jämtland som drivs av Svensk Fjällröding, ett av företagen som medverkade i filmprojektet Aquafresh. Foto: Lemon Wedge/Stuart Dunlop
En viktig fråga är hur olika odlingsfaktorer påverkar smakpanelers omdömen om fiskköttets utseende, doft, smak och textur. Vid SLU görs biokemiska analyser för att identifiera kemiska komponenter i smaken, i detta fall i rödingfiléer. Foto: Lemon Wedge/Stuart Dunlop
Sidansvarig: david.stephansson@slu.se