EU-kommissionen beviljade nyligen det europeiska fältforskningsnätverket LTER Europe (Long Term Ecosystem Research) två stora utvecklingsprojekt. SLU kommer att medverka med forskare och fältstationer i projekten.
Syftet med de beviljade projekten är att utveckla dagens fältforskningsnätverk till en permanent europeisk infrastruktur (eLTER RI) för långsiktig ekosystemforskning. Allt som allt handlar det om 14 miljoner Euro under fem år.
– Nätverket är nödvändigt för att vi, i takt med accelererande globala miljöproblem, ska kunna möta behoven av kunskap kring dagens och framtidens stora miljöutmaningar. Den nuvarande organisationen av ekosystemforskning i Europa är splittrad på olika forskargrupper och olika mätmetoder. Målet med nätverket är att harmonisera metoder och öka samarbetet över ämnesgränser, säger Ulf Grandin, som är koordinator för det svenska LTER-nätverket.
I Sverige samarbetar LTER med nätverket SITES, som är baserat på Vetenskapsrådets satsning på infrastruktur i ett urval av svenska fältstationer, och som alla ingår i LTER-nätverket. SLU är huvudman för båda nätverken och driver 12 av de 21 fältforskningsstationer som ingår i LTER Sweden.
– SLU kommer att medverka med forskare och fältstationer i de båda beviljade utvecklingsprojekten, säger Ulf Grandin.
I dagsläget kommer cirka 250 utvalda forskningsstationer i 24 europeiska länder att ingå i eLTER RI.
De utvalda forskningsstationerna täcker in alla biogeografiska zoner i Europa. Vid dessa ingår, förutom forskning och långsiktiga mätningar av miljö och biodiversitet, även socioekologi (samspelet mellan människa och natur) och forskning om den så kallade kritiska zonen, det vill säga det ytterst tunna skikt av jordklotet och atmosfären där allt liv på jorden finns.
Hela infrastrukturen kommer att ledas från ett nyinrättat samordningskontor vid UFZ i Leipzig.