Kontaktinformation
Sidansvarig: david.stephansson@slu.se
Värnande av biologisk mångfald påtalas tydligt i två av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, men detta speglar inte den fulla nyttan av denna mångfald. En genomgång av forskningslitteraturen visar att biologisk mångfald kan bidra till uppfyllandet av samtliga mål, antingen direkt eller indirekt.
Bakom studien, som publicerades i går i tidskriften Nature Sustainability, står ett internationellt forskarlag där både Uppsala universitet och SLU är representerade.
Vid FN:s toppmöte i september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.
Biologisk mångfald lyfts bara fram specifikt i två av målen, de som rör "hav och marina resurser" (nr 14) respektive "ekosystem och biologisk mångfald" (nr 15). En grupp forskare från svenska och brittiska forskningsorganisationer tyckte inte att detta gav en rättvisande bild av den biologiska mångfaldens betydelse. Nu har de redovisat en systematisk genomgång av vetenskapliga studier som belyser hur biologisk mångfald på olika sätt bidrar till att hållbarhetsmålen kan uppnås.
I litteraturen fann forskarna åtskilliga exempel på hur biologisk mångfald ger direkta bidrag till uppfyllandet av ytterligare tio av hållbarhetsmålen.
– Människor drar nytta av biologisk mångfald på så många sätt som underskattas eller ignoreras. En tredjedel av den globala livsmedelsproduktionen är t.ex. beroende av pollinatörer. Vi har också mängder av mikroorganismer som bidrar till avfallshantering, och många arter som har inspirerat människor att utveckla nya produkter och sätt att göra saker, säger Malgorzata Blicharska från Uppsala universitet, en av artikelns huvudförfattare.
För fem av målen (god utbildning för alla; jämställdhet; minskad ojämlikhet; fredliga och inkluderande samhällen; genomförande och globalt partnerskap) hittade forskarna inga direkta bidrag genom biologisk mångfald, men däremot indirekta bidrag.
– Direkta bidrag till minskad fattigdom och hunger, till bättre hälsa och vattenförsörjning och till hållbara städer, kan t.ex. indirekt stödja uppfyllandet av målen om utbildning och jämställdhet, säger Richard Smithers från Ricardo Energy & Environment, artikelns andra huvudförfattare.
Samtidigt som forskarna medger att biologisk mångfald också kan ha negativa effekter på hållbar utveckling (t.ex. i form av sjukdomsframkallande organismer) är deras övergripande slutsats att biodiversitet kan bidra till uppfyllandet av alla de 17 hållbarhetsmålen.
– I målet om människans hälsa och välbefinnande har biologisk mångfald betydelse på många sätt. Det handlar om luftkvalitet och vattenkvalitet men också andra saker som många kanske inte tänker på lika mycket. Som att naturen minskar stress och uppmuntrar till en hälsosam livsstil, tillägger Grzegorz Mikusiński från SLU, en av medförfattarna.
Studien framhäver att de komplexa kopplingarna mellan biologisk mångfald och hållbar utveckling inte bara kan leda till att dessa förbises, utan också till att det trots goda avsikter genomförs felaktiga åtgärder. I jämförelse med utvecklingsländer har t.ex. många rika länder en växande ekonomi trots att de har mindre biologisk mångfald. Denna paradox kan förklaras av att rika länder ofta upprätthåller sin utveckling på bekostnad av förlorad biologisk mångfald i utvecklingsländer. Storbritannien var till exempel världens näst största nettoimportör av skogsprodukter under 2015.
– Denna typ av samhällsekonomiska och miljömässiga interaktioner innebär att nationella, gränsöverskridande och internationella åtgärder krävs för att upprätthålla biologisk mångfald och utveckling på global nivå, säger Malgorzata Blicharska.
– Vi hoppas att en ökad medvetenhet om den biologiska mångfaldens centrala betydelse för hållbar utveckling kommer att få beslutsfattare på alla nivåer att integrera hänsyn till biologisk mångfald i ett brett spektrum av utvecklingssektorer och därmed stoppa förlusten av biologisk mångfald, säger Richard Smithers.
Malgorzata Blicharska, universitetslektor
Institutionen för geovetenskaper, Naturresurser och hållbar utveckling
Uppsala universitet
malgorzata.blicharska@geo.uu.se, 076-822 66 16
https://geo.uu.se/forskning/nrhu/
Grzegorz Mikusiński, forskare
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet
grzegorz.mikusinski@slu.se, 070-775 71 61
Blicharska, M.; Smithers, R.J., Mikusiński, G., Rönnbäck, P., Harrison, P.A., Nilsson, M., Sutherland, W.J. 2019. Biodiversity's contributions to sustainable development. Nature Sustainability DOI: 10.1038/s41893-019-0417-9.
https://rdcu.be/bXARU
Sidansvarig: david.stephansson@slu.se