I det senaste avsnittet av den prisbelönta podden Staden, #111 Staden och hälsan, kan vi höra om SLU-professorn Mattias Qvistörms forskning om löpning.
I podavsnittet får vi bland annat lära oss om motionslöpningens historia och geografi. Vi får också lära oss att planeringen i kommunerna har gått från 1970- och 1980-talens storsatsning på infrastrukturella etableringar i form av motionsslingor och elljusspår, till en syn på motionslöpning som en aktivitet som individen tar eget ansvar för och som ska samsas med andra vardagsaktiviteter.
Dyker vi djupare in i den forskning som Mattias genomfört tillsammans med Linnea Fridell, universitetsadjunkt vid SLU, så lär vi oss dock att idén om att det bara är att snöra på sig skorna och jogga ut på trottoarer och gångbanor inte helt stämmer överens med det nutida motionslöpare utrycker ett behov för.
Lyssna på podden där poddar finns, eller på Soundcloud:
soundcloud.com/staden-podcast/111-staden-och-halsan-kroppens-vagor-och-spar
Är du mer intresserad av motionslöpningens historia och diskrepansen mellan nutida behov och planering så rekommenderas:
Qviström, M. 2013. “Landscapes with a heartbeat: tracing a portable landscape for jogging in Sweden (1958 – 1971)”, Environment and Planning A, 45, 312 – 328.
Qviström, M. 2016. “The nature of running: On embedded landscape ideals in leisure planning”, Urban Forestry and Urban Greening, 17, 202 - 210
Qviström, M. 2017. “Competing geographies of recreational running: The case of the “jogging wave” in Sweden in the late 1970s”. Health & Place, 46, 351 – 357.
Qviström, M. 2018. “Planera för löpning: från motionscentraler till stadslandskap”, Utemiljö, no 2, Gröna fakta, pp. I-VIII
Qviström, M., Fridell, L. 2019. "Att trixa sig genom staden - planering för ett löpvänligt landskap", Movium fakta, no 1.
Fridell, L., Aldén, N. & Qviström, M. 2019. Urbana löpspår. SLU.