Hur oroliga bör vi vara för insekterna?

Ryggradslösa djur (insekter, spindlar, hoppstjärtar, maskar med flera) pollinerar växter, äter upp skadedjur och bidrar till näringsomsättningen. De är också viktiga som mat för till exempel fåglar. Trots detta vet vi ganska lite om trender och variationer över tiden. Det gäller både i Sverige och resten av världen. Risken finns att vi inte upptäcker problemen i tid för att sätta in åtgärder som kan vända utvecklingen.

Fångat insekter i 30 år

Över hela Sverige finns sugfällor som fångat flygande insekter i mer än 30 år. Dessa prover ger en unik möjlighet att få fram trenden. Nyligen fick en forskargrupp på SLU pengar från Formas för att analysera proverna som i dag förvaras på Biologiska museet i Lund. Sugfällorna har drivits av SLU och har bland annat använts för att göra prognoser över skadeinsekter på grödor. Men de flesta insekter som samlats in har inte ingått i analysen.

–Det är en fantastisk tillgång att ha material från så här många år.  I många forskningsprojekt är det en brist att man bara får data i ett par år. Då är risken för att tillfälligheter spelar in större. Dessutom är fångsterna från sugfällorna helt standardiserade och inte riktade mot en särskild grupp. Därför ger proverna unika möjligheter att studera övergripande förändringar. säger Mattias Jonsson, forskare och projektledare.

SLU har stor kompetens om insekter

SLU Ekologicentrum är en perfekt utgångspunkt för att ta sig an dessa data. Här finns stor kompetens om insekter. I projektgruppen finns forskare som är inriktade mot skadeinsekter i skog och jordbruk, nyttoinsekter, rödlistade insekter, insekternas samspel med andra arter, samt fågelforskare som är intresserade av insekter som fågelföda. Dessutom är Roland Sigvald med i projektet. Han har drivit sugfällorna i decennier och därför har stor kunskap om proverna.

Forskarna kommer att använda data från fyra av nio sugfällor - Alnarp (Skåne), Lanna (Västra Götaland), Ultuna (Uppland) and Sunderbyn (Norrbotten). Sammanlagt är det 5000 prover. Inom projektet ska insekterna både vägas och räknas. Det kommer att ge en helt ny bild av trenderna för insekterna – både generellt och för insektsgrupper.

Hur trenderna ser ut återstår att se. Det vi vet är att några uppmärksammade studier de senaste åren har visat att insekterna minskar. Ett exempel är en tysk studie som visade att biomassan av insekter hade minskat med 75 procent under de senaste 27 åren. I Sverige har man jämfört historiska data med nya inventeringar och sett att till exempel långtungade humlor har minskat.

Landskapet har förändrats

Det har också hänt mycket i landskapet som högst troligt har påverkat insekterna negativt. Intensifieringen av jordbruket har gett ett mer enahanda landskap med mindre möjlighet för insekter att hitta föda och boplatser. Ett exempel är att det finns färre blommor i landskapet som pollinerande insekter kan besöka. Insekterna påverkas också när klimatet ändras. De data som projektet får från sugfällorna ska relateras till markanvändning, klimat och användning av bekämpningsmedel. Om insekterna minskar kommer det också att påverka fåglar som äter insekter. Också det ingår i projektet.

– När projektet är klart förväntar vi oss att ha en bättre förståelse för om det skett breda förändringar i faunan av flygande insekter i Sverige under de senaste 30 åren, säger Mattias Jonsson.