Kontaktinformation
Karl Lundström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
karl.lundstrom@slu.se, 010-478 41 38
Torskbeståndet i Kattegatt är fortfarande på mycket låg nivå, trots minskat fiske och stängda områden. Samtidigt har antalet knubbsälar ökat de senaste årtiondena och befinner sig nu på en historiskt sett hög nivå. Nu ska forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU ta reda på hur sälarna påverkar torskbestånden, och vilken betydelse knubbsälen har för torskens återhämtning.
Beståndet av torsk i Kattegatt har varit alarmerande lågt sedan början av 2000-talet och en rad åtgärder har gjorts för att förbättra situationen. Idag förekommer inget riktat fiske efter torsk, och det har även etablerats marina skyddszoner för att skydda torsken under lekperioden.
-Vi såg små tecken på återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt 2015, men det visade sig bara vara tillfälligt. Under de senaste åren har torskbeståndet minskat igen och börjar nu återigen närma sig historiskt låga nivåer, säger Johan Lövgren, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua)
Samtidigt ökar nu antalet knubbsälar i Kattegatt kraftigt. Resultat från de senaste sälräkningarna tyder på att det finns omkring 15 000 sälar i Kattegatt. Det är förmodligen fler än vad som fanns i början av 1900-talet.
- Vi kan inte blunda för sälens eventuella betydelse när de är så här många, och vi vet också från undersökningar i bland annat Skottland och Nordamerika att stora sälpopulationer kan hindra svaga torskbestånd från att återhämta sig. Men samtidigt kan man inte heller beskylla sälarna för att torsken inte återhämtat sig eftersom vi saknar nödvändig information om sälarnas betydelse. Det är den kunskapsbristen som vi vill råda bort på med det här projektet, säger Karl Lundström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).
Det finns idag väldigt begränsad kunskap om vad och hur mycket sälarna äter på västkusten. Preliminära resultat visar dock att de äter mer torsk än vad yrkesfisket fångar. Sälarna verkar också äta de mindre torskarna, medan yrkesfisket fångar de större.
För att ta reda på sälarnas matvanor ska forskarna analysera dietprover från knubbsäl som samlats in under de senaste årens skyddsjakt i kombination med nya dietprover, både från den pågående jakten och från spillning som samlas in på sälarnas viloplatser. Dietresultaten kommer att användas för att beräkna sälarnas uttag av olika storleksklasser av olika fiskarter.
- Med bättre information om sälarnas uttag kan vi göra bättre beståndsanalyser för torsk i Kattegatt och ge bättre råd till förvaltningen. Om förvaltningen lyckas få tillbaka ett livskraftigt torskbestånd i Kattegatt kommer detta att bidra till ett mer livskraftig kustfiske, säger Johan Lövgren.
Projektet pågår fram till 2021, och finansieras av Jordbruksverket. Arbetet kommer att genomföras tillsammans med lokala samarbetspartners.
Karl Lundström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
karl.lundstrom@slu.se, 010-478 41 38