Ny litteraturstudie: Hur bidrar ekologisk produktion till miljö- och samhällsnytta?

Studien, som publicerats av det tyska forskningsinstitutet Thüenen, är en genomgång av 528 studier där 2618 gårdspar med en ekologisk och en konventionell jämfördes. Studierna skulle vara på tyska eller engelska, vara utförda mellan 1990 och 2018 och lantbruken skulle ligga i områden med tempererat klimat.

Vattenskydd

Ekologiskt lantbruk ger enligt studien goda möjligheter att skydda yt- och grundvatten. Främst tack vare den mycket begränsade användningen av bekämpningsmedel. Även utsläpp av medicinrester förväntas vara lägre från ekologisk produktion eftersom regelverket begränsar användningen, framför allt användning som sker i förebyggande syfte.

Markbördighet

Studierna visar på fördelar för ekologiskt lantbruk. Mängden biomassa i marken och maskpopulationer var betydligt större i ekologisk produktion och försurningen av det översta jordlagret var mindre. När forskarna tittade på mängden tillgänglig fosfor i det översta jordlagret kunde de inte se att något produktionssystem var bättre än det andra. Eftersom gödslingsstrategierna ser så olika ut och det finns olika sätt att mäta mängden fosfor var en jämförelse dock väldigt svår att göra. När alla parametrar sammanvägdes kunde forskarna se fördelar med ekologisk produktion i cirka hälften av de parvisa jämförelserna.

Biologisk mångfald

Här visade studien en tydlig fördel med ekologisk produktion med bättre resultat för mängden arter, större fröbank och mer kantvegetation. Populationer av fåglar och pollinerande insekter var också större när ekologiska odlingsmetoder användes. Totalt sett visade 86 procent (flora) respektive 49 procent (fauna) av de parvisa jämförelserna tydliga fördelar för ekologisk produktion.

Klimatutsläpp

Utsläppen av växthusgaser var lägre från jordar där det bedrevs ekologisk produktion. Ekologiskt brukad jord hade i genomsnitt 10 procent mer kol inlagrat i jorden och 24 procent lägre utsläpp av lustgas. När utsläppen justeras för skördenivåer presterar dock ekologiskt och konventionellt på ungefär samma nivå. När forskarna jämförde utsläpp från mjölkproduktion gav den ekologiska produktionen högre utslätt av metan per kilo mjölk men ungefär lika när alla utsläpp från produktionen räknades in.

Klimatanpassning

I studien jämfördes en rad faktorer under kategorin klimatanpassning. Forskarna tittade på exempelvis erosion, infiltration och aggregatstabilitet. Ekologiska jordbruksmetoder visade vissa fördelar när data från fältförsök jämfördes medan skillnaderna var signifikanta i studier där man använde sig av modellberäkningar, t.ex. livscykelanalyser. I de senare visade ekologisk produktion positiva effekter tack vare en mer varierad växtföljd. På landskapsnivå fanns också fördelar för ekologiskt även om andra faktorer spelade större roll, som landskapets utformning, nederbördsmängd, vattenflöden med mera.

Resurseffektivitet – kväve och energi

Resursanvändning och -effektivitet studerades för användningen av kväve och energi. Litteraturstudien visade att införseln av kväve och energi till de ekologiska lantbruken var signifikant mindre än till de konventionella, men också att utförseln var mindre på grund av lägre skördar. Överskotten i arealbaserade kvävebalanser, som kan användas som en indikator för uppskattning av kväveförluster, var samtidigt signifikant lägre för ekologiska gårdar, mellan 40-70 procent lägre, med större skillnad om hela gårdar studerades jämfört med studier av grödor eller växtföljder på fältnivå. Skillnaderna i kväveeffektivitet var dock små mellan ekologiskt och konventionellt på grund av stor variation i materialet. Vad gäller energieffektivitet var skillnaderna större till det ekologiska lantbrukets fördel. Dock var variationen så stor att skillnaderna inte var statistiskt säkerställda, även om energieffektiviteten befanns vara högre i ekologisk produktion i 58 procent av jämförelserna.

Djurvälfärd

Det gick inte att få någon tydlig bild när forskarna jämförde djurvälfärd i ekologisk och konventionell produktion. Studierna som jämfördes fokuserade mer på renodlade hälsoparametrar än på den mer mångfasseterade djulvälfärden och flest studier var från mjölkproduktion. När alla djurslag och de välfärdsparametrar som studerats jämfördes visade ekologisk djurhållning fördelar i 35 procent av fallen och konventionell djurhållning i 19 procent. Och man fann inte någon skillnad i 49 procent av fallen. Författarna till rapporten menade att ett fåtal studier tog hänsyn till djurvälfärdsaspekter i vid bemärkelse, men de som gjorde det visade fördelar med ekologisk djurhållning vad gäller exempelvis möjligheter till naturligt beteende och välmående tack vare faktorer som mer utrymme och tillgång till bete.

Sammanfattningsvis visade studien en rad positiva effekter för miljön från ekologisk produktion mycket tack vare en lägre gödslingsintensitet och mycket stora begränsningar i användningen av bekämpningsmedel. Forskarnas slutsatser var bland annat att det ekologiska lantbruket ger en större biologisk mångfald, mindre risk för kväveläckage per hektar, mindre spridning av bekämpningsmedel i miljön och därmed bättre skydd för yt- och grundvatten.

I diskussionen i rapporten betonas att miljöpåverkan behöver diskuteras på olika sätt beroende på om det handlar om en lokal eller regional påverkan eller om det handlar om en globala miljöeffekter. Vid lokala miljöproblem, exempelvis med övergödda vattendrag, så är utsläppen av näringsämnen per ytenhet mest relevant för att förbättra vattenstatusen. Å andra sidan, när det gäller global miljönytta såsom att minska utsläpp av växthusgaser, bör dessa relateras till mängden livsmedel som produceras.