Viktigt att inkludera markkol, ekotoxicitet och biodiversitet i LCA av mjölk

När förändringar i markkol inkluderades i livscykelanalys (LCA) minskade klimatpåverkan från mjölk med mellan 5 och 18 procent enligt en ny studie som jämfört konventionell och ekologisk produktion utifrån teoretiska gårdar typiska för västra Europa. Studien är en av få som också inkluderat ekotoxicitet, det vill säga negativ påverkan på omliggande ekosystem från användning av bekämpningsmedel. Resultaten visar att ekologisk mjölk bara orsakar två procent så stor ekotoxisk effekt som konventionell mjölk. När det kommer till biologisk mångfald hade ekomjölken också mycket lägre negativ påverkan – endast 33 procent av den konventionella mjölkens påverkan. Påverkan på biodiversitet uppskattades genom att studera hur antalet växtarter varierade mellan fält och gräsmarker i Europa som odlas antingen konventionellt eller ekologiskt. På så sätt kan även positiva effekter från bete i hagmarker inkluderas det vill säga bete på naturbeten. I två av de ekologiska systemen påverkade biodiversiteten positivt medan odling av foder på åkermark påverkade negativt i alla system (se figur nedan).

Konventionell och ekologisk produktion för följande tre olika mjölkproduktionssystem analyserades: 1) ett 'mixed system' i slättbygd typiskt för Danmark (mjölkavkastning: 9599 kg per ko och år för det konventionella systemet och 8708 kg per ko och år för det ekologiska), 2) ett betesbaserat system i slättbygd typiskt för Storbritannien (7411 kg för konv, 6193 kg för eko) och 3) ett system typiskt för de bergiga områdena av Österrike (6230 kg för konv, 5500 kg för eko).

I likhet med tidigare studier, visade studien att det ekologiska och det konventionella systemet hade liknande påverkan på klimat, övergödning och försurning per kg mjölk medan markanvändningen var större för den ekologiska mjölken. Lägst utsläpp av växthusgaser, cirka 0,9 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg mjölk, hade den ekologiska mjölken från det betesbaserade systemet i Storbritannien och högst, 1,1 kg CO2e per kg mjölk, hade det konventionella system i Österrike. Alla system bidrog till inlagring av kol med motsvarande mellan 0,05-0,19 kg CO2 (högst för det ekologiska systemet i Österrike och lägst för det konventionella danska). Med andra ord var klimatpåverkan mer eller mindre samma per kg mjölk för de olika gårdarna beaktat de stora osäkerheter som är förknippade med denna typ av beräkningar.

Den ekotoxiska effekten för de konventionella systemen dominerades av påverkan från importerat foder för de danska och brittiska produktionssystemen, medan för den österrikiska kommer den ekotoxiska effekten främst från foder producerat på gården eftersom mängden importerat foder är lägre där. De ekologiska gårdarna i Storbritannien och Österrike där mycket bete på gräsmarker ingick bidrog positivt till den biologiska mångfalden baserat på den metod som användes i studien (se bild nedan). Studien poängterar speciellt vikten av att inkludera mer vall i mjölkproduktionen för minskad påverkan på den biologiska mångfalden och för att öka kolinlagringen.

Elin Röös