​Svenska favabönor framtidens mat?

– Projektet syftar till att via växtförädling av favaböna möjliggöra svensk produktion av den proteinrika favabönan för framtidens behov. Vi kommer att via forskning och förädling hantera en del av de utmaningar som finns med åkerböna som gröda för att långsiktigt kunna ta fram nya sorter bättre anpassade för svenska förhållanden och användningsområden, säger Åsa Grimberg.

– Visionen är att vi i Sverige ska kunna möta behovet av effektiv och närodlad produktion av högkvalitativa proteingrödor och därmed minska vårt beroende av importerad råvara för både foder och livsmedel. Det finns ett stort intresse för åkerbönans framtida potential inom den svenska inhemska livsmedelsförsörjningen, fortsätter Åsa Grimberg.

Projektet genomförs i samverkan mellan SLU-forskare och Lantmännen Lantbruk, Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter samt Lyckeby Starch AB.

Åkerbönan, Vicia faba, är känd under flera svenska namn. I Sverige säger man ofta bondböna, medan favaböna är ett vanligt namn på andra håll i världen. Namnet bondböna avser oftast de sorter som odlas i trädgårdsland och som har lite större frön. Inom jordbruket odlas i stället sorter med mindre frön som lämpar sig för maskinsådd.

Åkerböna är en av de baljväxter som har hög proteinhalt och redan odlas i Sverige i dag, men endast på som mest tre procent av åkerarealen i vissa delar av landet. Förädlingsaktiviteter på denna gröda har saknats i landet sedan 1990-talet. I dag odlas åkerböna i Sverige främst för foderproduktion.

Att människor äter favaböna är långt ifrån nytt. Den har odlats historiskt i Sverige under tusentals år och är en viktig gröda för matproduktion i många andra länder, bland annat i Mellanöstern. Varför behövs det då ett förädlingsprogram i Sverige, kan man inte bara använda sorter från andra länder?

– Våra odlingsbetingelser, till exempel när det gäller dagsljuslängd och temperatur, finns inte på så många andra platser i världen, därför behöver vi grödor som är anpassade efter just den här platsen på jordklotet. Argument för att satsa på svenskodlat och vegetabiliskt protein hänger också samman med det svenska jordbrukets höga krav vad gäller miljöhänsyn och att det är klimatsmart. Samtidigt finns en ökad efterfrågan från konsumenterna på produkter baserade på närproducerat vegetabiliskt protein, säger programchefen för SLU Grogrund, professor Eva Johansson.

– Ett annat argument för att odla och äta svenska åkerbönor är att nya sorter av åkerböna bättre anpassade för livsmedelsprodukter kommer ge ett ökat ekonomiskt värde för lantbrukaren. Sammantaget är detta några av argumenten för att vi nu satsar på förädling av åkerbönor, fortsätter Eva Johansson.

Hur smakar åkerbönor då? Och hur får man tag på dem om man blir nyfiken och skulle vilja smaka?

– Det finns i dag grönskördad bondböna att köpa i frysdiskarna. De har en god, lite nötig smak vilket passar bra i en sallad. Jag brukar skala dem – som man skållar mandlar – och blanda med raps- eller sesamolja, fetaost, och lite koriander. Det finns även konserverade bönor. Dessa båda produkter är dock oftast inte svenskodlade, åtminstone inte än så länge. Skalade bönor och mjöl från svenskodlade mogna åkerbönor finns att köpa från olika aktörer om man vill experimentera själv med olika rätter. Hushållningssällskapet har utarbetat en trevlig receptsamling som man kan utgå ifrån, där bland annat recept på grytor, hummus och kladdkaka finns med. Favabönor används i andra länder bland annat i grytor och för att göra falafel. Bra att veta är att det finns en genetiskt ärftlig åkomma som kallas favism som gör att man blir sjuk av att äta favabönor, men denna är mer vanlig hos personer med ursprung i Medelhavsländerna, säger Åsa Grimberg.

Åsa Grimberg håller ett populärvetenskapligt föredrag om sin forskning på näringsupplagring i frön från olika typer av grödor på SLU-biblioteket i Alnarp den 28 mars kl. 15.00. Medier såväl som allmänhet är välkomna att ta del av föredraget, som ges inom ramen för SLU:s populärvetenskapliga föredragsserie ”Värt att veta”. Föredraget kommer att hållas på engelska. https://www.slu.se/ew-kalender/2019/3/vart-att-veta-asa-g/