Vi bygger våra broar för att klara av sällsynta men katastrofala händelser som översvämningar. Kan vi använda ett liknande resonemang när vi utformar framtidens jordbruk? Forskare på SLU och Uppsala universitet har fått pengar från Formas för ett projekt som kan bidra till att vi får en skörd även extrema år. Projektet ska inte bara ta hänsyn till grödor, odlingsformer och väder utan också den mänskliga faktorn, det vill säga lantbrukarnas attityd till risk och osäkerhet.
Vi ser redan att klimatförändringar och extremväder minskar avkastningen och ökar variationen från år till år. Alla minns väl den torra och varma sommaren 2018 när Sverige drabbades av en skördeminskning på i genomsnitt 30 procent.
- Kombinationer av väderförhållanden, till exempel värme och torka, kan vara skadligare än bara värme eller torka för sig. Sådana väderförhållanden förväntas bli allt vanligare, säger Giulia Vico på SLU som leder projektet.
Om vi ska kunna planera för ett jordbruk som producerar stabila skördar i ett förändrat klimat måste vi förstå hur våra grödor påverkas av de förväntade klimatförändringarna, särskilt extremt eller ovanligt väder. Vi måste hitta sätt att odla som kan dämpa deras negativa effekter. En strategi skulle kunna vara att diversifiera jordbruket. Lantbrukarnas inställning är också viktig att ta med i beräkningen.
Giulia Vico ska samarbeta med är Riccardo Bommarco, även han på SLU, och Giuliano Di Baldassarre, på Uppsala universitet och Centre of Natural Hazards and Disaster Science.
De kommer att använda meteorologiska data, skördedata och modeller för att svara på tre frågor:
Projektet fokuserar på viktiga grödor i Sverige och norra Europa (vete, korn, havre och raps). Forskarna ska identifiera de mest lovande odlingsstrategierna under olika klimatförhållanden utifrån risk över tid för extremt låga skördar.
Vilka odlingsformer som beror mycket på lantbrukarnas val.
- Baserat på den skattade riskfördelningen kommer vi att ranka odlingsstrategier efter hur de uppfattas av lantbrukarna, deras inställning till risker. Vi kommer att använda metoder som tidigare använts inom ekonomin för beslut om hur pengar ska investeras. Också då har det betydelse hur riskbenägna människor är, säger Giulia Vico.
Resultaten kan hjälpa samhället att hitta smarta odlingsstrategier i ett föränderligt och alltmer extremt klimat. Projektet är därmed till stor nytta för rådgivare, lantbrukare och försäkringsbolag.