”Att stoppa fångsten av torsk är nödvändigt”

Forskare på SLU kommenterar ICES råd för fisket i Östersjön 2020

- Läget för torsken i torskbeståndet öster om Bornholm är kritiskt och beståndets lekbiomassa är så låg att det allvarligt hotar torskens förmåga att reproducera sig. Då är det nödvändigt att stoppa fångsten av torsk, säger Joakim Hjelm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) som också arbetar inom ICES.

Torsken i Östersjön är uppdelad i två olika bestånd: det östra och det västra. För det västra beståndet föreslår ICES en total tillåten fångst (TAC) på 7 245 ton 2020, vilket skulle innebära en kraftig sänkning även av den kvoten jämfört med förra året. Det östra torskbeståndets utbredning överlappar delvis idag med det västra beståndet.

Dramatisk omställning för fisket

- Situationen är problematisk för östra torsken och det är därför ICES har föreslagit en noll-TAC. Vad som dessutom är viktigt, och en konsekvens av ICES råd, är att minska fisketrycket i hela östra torskens utbredningsområde, vilket innebär att man också måste minska fångsten just väster om Bornholm. Detta innebär såklart en dramatisk omställning för det svenska torskfisket i södra Östersjön, säger Joakim Hjelm.

Internationella havsforskningsrådet ICES är en organisation som består av mer än 4000 forskare, bland dem ett 50-tal forskare från SLU Aqua. ICES tar bland annat fram biologiska råd för ett hållbart fiske och har ända sedan 1990-talet förordat att fisketrycket på torsk bör minskas om fisket ska vara långsiktigt hållbart. De flesta år har dock Östersjöns fiskeministrar efter politiska bedömningar och förhandlingar satt högre kvoter än vad ICES rekommenderat. Sedan 2009 har fisket inte fyllt sin tillåtna fångstkvot av torsk, till stor del på grund av beståndets dåliga status.

Torsken svälter

Problemet är inte bara att torskbeståndet har varit extremt litet under flera år och därmed inte säkert kan föröka sig, torskarna är också små, magra och har hög dödlighet. Andelen stora torskar har också gått ner. Medellängden i bestånden har sjunkit från cirka 45 centimeter till mindre än 30 centimeter de senaste tjugo åren.

Det är tydligt att torsken svälter. Varför är inte helt utrett, men en möjlig anledning är bristen på de pelagiska arterna sill och skarpsill, två av torskens viktigaste födokällor, i de områden där den östliga torsken nu i huvudsak befinner sig. Därför rekommenderar ICES att en rumslig plan bör övervägas, dvs att fisket på skarpsill minskas i dessa områden, för att på så sätt förbättra tillgången på bytesfisk.

- Generellt så har skarpsills- och sillbestånden fiskats något för hårt, men deras biomassa är fortfarande över ICES gränsvärden. ICES föreslår en TAC på 225 786 ton för skarpsill, och 173 975 ton för sill 2020. Det innebär en minskning med 25 procent för skarpsill, och en ökning med 12 procent för sill jämfört med årets kvoter. Vi vet dessutom att individkonditionen hos dessa två bestånd är låg vilket tyder på att de har för lite mat, säger Joakim Hjelm.

Ingen "quick-fix" kan rädda torsken

Trots att kunskapen om Östersjöns ekosystem är omfattande, och trots att torsk är en av de mest studerade fiskarterna i världen, så är osäkerheten kring hur olika biologisk processer påverkar bestånden stora. Hela Östersjöns ekosystem har förändrats markant de senaste tre årtiondena: områden med syrebrist och döda bottnar har ökat, sälpopulationerna växer, torsken är drabbad av parasiter och hela näringsväven där torsk är en toppredator har rubbats.

- Att sluta fånga torsk kan ge bestånden en chans att återhämta sig, men det krävs även andra åtgärder så som att bevara de stora individerna och se till att rätt sorts föda finns tillgänglig. Det finns ingen "quickfix". Att till exempel endast sluta bottentråla kommer troligen inte att rädda beståndet, säger Joakim Hjelm.

I början av juni publicerar forskare från institutionen för akvatiska resurser en artikel i Flora & Fauna som sammanfattar torskbeståndens kritiska situation och kunskapsläget om processerna bakom den. I artikeln diskuteras också ICES senaste biologiska råd och möjligheterna att förbättra förutsättningarna för torsken i Östersjön.

ICES vetenskapliga rådgivning kommer nu att beaktas av EU-kommissionens som tar fram förslag på kvoter. Efter förhandligar mellan EU:s medlemsländer fattas sedan beslut om 2020 års kvoter i oktober.

Länk till ICES råd:

http://www.ices.dk/community/advisory-process/Pages/Latest-advice.aspx