Samhällsomvandling krävs för att stoppa krisen för mångfalden

Den biologiska mångfalden är nödvändig för människans överlevnad, men dess status försämras världen över. Samtidigt urholkas de flesta ekosystemtjänster. De direkta och indirekta drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald har tilltagit de senaste 50 åren. Målen för bevarande av biodiversitet och hållbarhet kan inte nås, om nuvarande trender fortsätter att råda. Målen för 2030 kan bara nås med genomgripande samhällsförändringar ("transformative change"). Dessa berör ekonomiska, sociala, politiska och teknologiska faktorer.

Men naturen, den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna kan bevaras, restaureras och nyttjas hållbart, samtidigt som andra samhällsmål kan nås, om åtgärder vidtas snabbt och samordnat.

Detta är några av de huvudbudskap som finns i sammanfattningen av rapporten "The global assessment of biodiversity and ecosystem services", som offentliggörs den 6 maj. Bakom den står det mellanstatliga samarbetet IPBES (The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services), som består av 132 medlemsländer.

Rapporten är resultatet av tre års arbete, med över 400 experter engagerade som skribenter, och två remissomgångar då synpunkter har lämnats av IPBES medlemmar, observatörer och andra experter. Det är den första mellanstatliga globala analysen av tillståndet för biologisk mångfald och ekosystemtjänsterna och den är beställd och ägd av IPBES medlemsländer.

Intensivt arbete för delegaterna

- Rapporten är framtagen med samma metoder och principer som klimatpanelens rapporter, och ska ses som helt jämförbar med IPCC:s rapporter, men med fokus på biologisk mångfald, säger Torbjörn Ebenhard, medarbetare vid Centrum för biologisk mångfald vid SLU, och en av experterna i den svenska delegationen.

Torbjörn Ebenhard har tillsammans med de övriga i den svenska delegationen deltagit i det årliga plenarmötet – som är IPBES beslutande församling – i UNESCO:s högkvarter i Paris den gånga veckan mellan 29/4-4/5. Plenarens uppgift är att godkänna den globala rapportens sammanfattning för beslutsfattare ("Summary for policymakers"), vilket innebär att rad för rad granskas och omformuleras, för att göra budskapet tydligt och lättbegripligt. Däremot får inga ändringar i sakinnehållet göras, om de inte har stöd i själva rapporten. Det har varit intensiva dagar för alla inblandade berättar Torbjörn:

- Dagarna har varit schemalagda från kl 8 till 22.30, men har ofta pågått till midnatt. Förutom att besluta om globala rapporten har plenarmötet också beslutat om ett nytt arbetsprogram, det vill säga en plan för vad IPBES ska göra under de kommande åren. Det blir flera nya bedömningsrapporter, och mer stöd till kapacitetsuppbyggnad, för att ta fram kunskap.

Den svenska delegationen leds av Mark Marissink från Naturvårdsverket, och består i övrigt av Cecilia Lindblad (Naturvårdsverket, svensk fokalpunkt för IPBES), Johan Abenius (Naturvårdsverket), Mette Lyngsøe Svejgaard (Miljödepartementet) och Torbjörn Ebenhard (CBM vid SLU). Alla dagordningspunkter har fördelats mellan delegationens medlemmar. Torbjörn Ebenhard ansvarar för regelverk och den externa utvärderingen av IPBES, som nyligen lämnade sin rapport. I arbetet med att godkänna sammanfattningen för beslutsfattare i globala rapporten deltar alla i delegationen, eftersom det är den största dagordningspunkten. Torbjörn fokuserar där på texterna om status för biologisk mångfald och de drivkrafter som orsakar hot mot biodiversiteten.

Med på mötet finns också ett stort antal observatörer, bestående av alla de stora konventionerna och organisationerna inom miljöområdet, vetenskapliga organisationer, olika intresseorganisationer, inklusive representanter för urfolk. Observatörerna deltar i diskussionerna i plenaren, men inte i besluten. Plenaren ska alltså inte ändra någonting i rapportens huvudtext, som är på ca 1800 sidor, den står författarna själva för. Plenaren ska bara acceptera rapporten, som den är. Allt för att säkerställa det kunskapsmässiga oberoendet (vetenskapen och andra kunskapssystem). Det är bara sammanfattningen på 40 sidor som diskuterats och beslutats om in i minsta detalj, för att göra den så slagkraftig som möjligt.

- Det fanns totalt 28 timmar avsatta för diskussioner och bearbetning av texten, vilket behövdes...

Om slutsatserna i rapporten säger Torbjörn Ebenhard så här:

- Vad betyder transformative change för människor, företag, regeringar? Vad behöver ändras i samhällets strukturer och processer? Hur ska det gå till? Vad behövs för att folk ska ändra sina beteenden? Räcker kunskap? Det behövs fler analyser för att förstå detta. IPBES globala rapport är bara början.

Bilden: Förhandlingar om de figurer som "Summary for policymakers" ska innehålla, natten till lördag den 4 maj. Foto: Torbjörn Ebenhard.

Konferens om implementeringen i Sverige

Vid den konferens som Centrum för biologisk mångfald håller i höst tillsammans med Naturvårdsverket, ska innehållet i den globala rapporten presenteras, med särskilt fokus på det som är relevant för Sverige.

- Rapportens huvudsakliga slutsatser går att formulera i ett tiotal enkla fraser, men vad de innebär i praktiken behöver vi utveckla, säger Torbjörn Ebenhard.

Vetenskapliga rådets ledamöter Jan Bengtsson, Camilla Sandström och Thomas Hahn har därför ombetts att tala om den globala rapporten och ge sina analyser av vad de olika kapitlen säger. Konferensen hålls den 17 oktober på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Läs mer om Mångfaldskonferensen 2019 här.

Läs mer om slutsatserna om IPBES-rapporten här.

Läs mer om Torbjörn Ebenhards reflektioner över arbetet i IPBES här.