Hur påverkar extremväder klövviltet och vilka konsekvenser kan klimatförändringarna få för viltstammarna? Detta ska forskare från SLU nu undersöka i tre kompletterande projekt om klövvilt och klimat.
Torka och värme försämrar foderkvaliteten för klövviltet. Samtidigt tvingas viltet att anpassa sina beteenden, för att inte drabbas av överhettning. Olika vilt är dock olika känsliga.
Sveriges klövviltsamhällen är stadda i snabb förändring; inhemska arter återtar tidigare utbredningsområden och införda arter sprider sig till nya områden. Arterna har olika födopreferenser och olika förmåga att hantera höga temperaturer sommartid respektive att hantera snö och kyla vintertid. Framför allt verkar älgen missgynnas av ett varmare klimat och extremväder sommartid. Dels genom att näringsinnehållet i födan blir sämre, dels genom att älgarna inte kan röra sig som de vill. Vildsvin och dovhjort kan istället komma att gynnas av varmare vintrar, med mindre tjäle och snö.
Sammantaget kan klimatförändringarna skynda på den pågående förändringen av våra klövviltsamhällen. Effekterna påverkas dock av skogsbruk, jordbruk och aktiv viltförvaltning. Sannolikt är det möjligt att mildra effekterna genom viltanpassade åtgärder.
Forskare vid Institutionen för vilt, fisk & miljö på SLU inleder nu studier av klövvilt och klimat i tre kompletterande projekt. Syftet med de nya projekten är att förstå hur extremväder och ett föränderligt klimat påverkar fördelningen av foder och vilt direkt och indirekt, samt hur markanvändningen inverkar på effekterna.
Projekten stöds av Formas, Naturvårdsverket, Kempestiftelsen, Svenska Jägareförbundet samt SLU:s Miljöanalysprogram Vilt.
