Sällsynt observation: världens äldsta snöleopardmor har fått tre friska ungar

– Tack vare GPS-signalerna hittade vi Daginas lya. När hon var ute på jakt kunde vi undersöka ungarna och märka dem med chip så att de kan identifieras senare när de växt upp. Det krävdes både kunskap, envishet och en hel del tur för att hitta lyan, berättar Örjan Johansson från SLU.

Han ingår i ett team av forskare, de flesta från Mongoliet, som arbetar med att märka och följa snöleoparder i Mongoliet. Forskarnas kunskap behövs för att detta hotade kattdjur ska kunna bevaras.

SLU varit med sedan starten av studien 2008 och det var SLU personal (Örjan Johansson och Per Ahlqvist) som utvecklade metoden att märka ungarna med minimal störning. Detta baserat på erfarenheter från SLU:s viltprojekt i Sverige.

Det är bara femte gången någonsin som forskarna har kunnat spåra vilda ungar direkt i deras lya, så det kommer att ge mycket ny kunskap. Bland annat vet vi i dag ganska lite om kullstorlek och ungarnas överlevnad samt snöleopardhonors reproduktionscykel.

–Tack var vår långsiktiga studie med GPS halsband och viltkameror har vi kunnat dokumentera det mesta av Daginas liv i dessa berg, säger forskaren Pujii Lkhagvajav, som är en av forskarna som följt Dagina sedan hon var en liten unge.

En snöleopards livshistoria

Dagina fotograferades för första gången av en av projektets viltkameror i augusti 2009, då var hon bara några månader gammal. Hon lämnade sin mamma Agnes 2011 och ärvde en del av hennes revir.

Under 2012, när hon hade fått GPS-halsband, födde treåriga Dagina sin första unge. Forskarna hittade den plats hon hade använt efter att hon och hennes unge hade lämnat den. Två år senare fick hon sin nästa kull med tre ungar, som alla överlevde åtminstone fram till hösten 2015 enligt data från kamerorna.

Nästa gång forskarna såg Dagina, år 2016, var hon ensam. Kanske hade hon fått en kull med ungar som inte överlevde. Eller så tog hon en paus från den tvååriga reproduktionscykeln, som forskarna antar är normen för vilda snöleoparder. Hursomhelst fick hon ytterligare två ungar det följande året (2017) - och viltkamerorna visar att de båda överlevde åtminstone till hösten 2018. Hösten 2017 fångades Dagina för andra gången och förseddes återigen med ett GPS-halsband, programmerat att skicka uppdateringar i nästan två år varefter det faller av från henne.

Årets ungar är därmed åtminstone hennes fjärde kull.

En perfekt plats för en lya

Även med den senaste tekniken är det svårt att hitta en vild snöleopard. De märkta djuren sänder både en GPS-signal (skickar platser till en säker server via satellit var femte timme) och en radiosignal (kan fångas upp med en antenn från ca en mil i gynnsamma förhållanden). När snöleopardmodern är inne i lyan får inte forskarna några signaler. Däremot sänder halsbandet ut GPS-signaler när hon lämnar ungarna för att skaffa mat och det ger ledtrådar till forskarna om var lyan kan finnas.

Under några dagar sökte forskarna i området där de misstänkte att Daginas lya skulle vara. Till slut hittade de lyan – och tre ungar som låg och kurade där inne.

- Det var en mycket bra grotta, som ligger i en smal ravin, ganska högt uppe på en bergssida. Öppningen är egentligen bara en liten spricka i berget, 5-7 m över ravinbotten. Allt detta gör det väldigt skyddat och svårt att komma åt. Dessutom fanns det ett vattenhål ca 50 m från lyan, vilket förmodligen är särskilt viktigt för snöleopardhonor med ungar, berättar Justine Shanti Alexander, en av forskarna som var med.

Efter att ha granskat och märkt ungarna, vilket tog mindre än 10 minuter, lämnade Örjan, Pujii och Justine lyan  Signalerna från halsbandet visade att Dagina fortfarande var ca 2 km bort.

Nästa dag gick forskarna tillbaka till området och plockade upp en radiosignal från Daginas halsband som bekräftade att hon var tillbaka hos sina ungar i lyan. De satte upp 4 viltkameror ca 2 km från lyan och hoppas nu på att få in bilder av Dagina och de tre ungarna under tiden de går med sin mamma. Troligtvis följer ungarna sin mor i nästan två års tid och kamerorna kan hjälpa till att uppskatta hur många som överlever.