Nyhet

Sverige har haft en ineffektiv miljöpolitik för Östersjön jämfört med andra länder

Publicerad: 12 juni 2019

Östersjön är svårt drabbad av övergödning. För att ändra på detta har kustländerna sedan slutet av 1980-talet varit överens om att minska utsläppen av kväve till Östersjön. Forskare från SLU och Södertörns högskola har undersökt hur effektiva ländernas miljöpolitik var mellan 1996 och 2010. Sveriges miljöpolitik visade sig inte leda till någon minskning av utsläppen under perioden, och Finlands miljöpolitik ledde till mycket små minskningar. I Danmark, Estland och Polen ledde miljöpolitiken däremot till betydande utsläppsminskningar. Totalt ledde miljöpolitiska förändringar under perioden till att kväveutsläppen till Östersjön minskade med 16 procent.

Länderna runt Östersjön gör regelbundna uppföljningar av utsläppen till havet. Förändringar i dessa utsläpp kan bero på befolkningsförändringar, ändrad omfattning på djurhållningen i lantbruket, vädret och miljöpolitiken. Orsaken till utsläppsförändringar undersöks emellertid inte, vilket gör det svårt att säga om miljöpolitiken fungerat bra eller inte.

I en ny studie har forskare undersökt hur just miljöpolitiken bidragit till att minska utsläppen. Studien har publicerats i en välrenommerad internationell tidskrift, och visar att varken Sverige eller Finland lyckades åstadkomma några nämnvärda minskningar av utsläppen under perioden 1996–2010, medan många andra länder, i synnerhet Danmark, Estland och Polen, lyckades betydligt bättre.

För att undersöka de ekonomiska konsekvenserna av den förda politiken jämfördes kostnaderna för denna med en situation där samma utsläppsminskning skulle nås till lägsta möjliga kostnad. Den förda politiken visade sig vara cirka åtta gånger så dyr som en kostnadseffektiv fördelning av utsläppsminskningarna. En kostnadseffektiv fördelning av de gjorda utsläppsminskningarna skulle innebära större minskningar från svensk sida, samtidigt som mer än hälften av utsläppsminskningarna skulle genomförts i Polen.

Man kan också vända på svaret: det skulle ha varit möjligt att åstadkomma större utsläppsminskningar till samma kostnad. I studien uppskattar forskarna att utsläppsminskningen under den studerade tidsperioden skulle ha kunnat fördubblas utan att kostnaderna hade varit högre än för den faktiskt förda politiken. Det är möjligt att en del av den utsläppsminskning som länderna har åstadkommit under perioden i första hand syftat till att förbättra dricksvattenkvaliteten eller vattenkvaliteten i kustområdet snarare än i öppna havet.

Kontaktpersoner

Tobias Häggmark Svensson, doktorand i miljöekonomi
Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
tobias.haggmark@slu.se, 073-363 21 96

Katarina Elofsson, professor i nationalekonomi med inriktning mot miljö-, naturresurs- och ekologisk ekonomi
Södertörns högskola
katarina.elofsson@slu.se, 076-823 43 90

Artikeln

Tobias Häggmark Svensson och Katarina Elofsson. 2019. The ex-post cost-effectiveness of nitrogen load reductions from nine countries to the Baltic Sea between 1996 and 2010. Water Resources Research. https://doi.org/10.1029/2018WR023978

Relaterade sidor: