Tåliga vetesorter genom effektivare metoder ska klara extremt klimat

Det kalla och regniga vädret för två år sedan resulterade i att endast en bråkdel av det svenska vetet höll tillräcklig kvalitet för bakning. Förra årets avkastning var bedrövlig till följd av värme och torka. På grund av klimatet ökade således livsmedelsimporten och de svenska lantbrukarna drabbades av stora inkomstbortfall.

– Vi kommer att få uppleva liknande situationer igen. Klimatförändringarna kommer att resultera i generellt varmare väder, men också i mycket mer extremer, i enlighet med vad många klimatforskare förutspår. Detta är förödande för den svenska växtodlingen och därmed för vår nationella matproduktion. I Norden saknar vi idag sorter som är anpassade till ett varmare klimat, men även till den långa dygnslängden vi har, säger Eva Johansson, professor och programchef för SLU Grogrund.

Vete är världens viktigaste gröda
Vete är den gröda som odlas och handlas med mest. För att vi ska ha tillgång till bröd av svenskt ursprung och säkra livsmedelsproduktionen behöver vi även fortsättningsvis kunna odla vete av hög kvalitet i Sverige. Därför fokuserar forskare inom SLU Grogrund på att hitta vetesorter som tål högre temperaturer och ett snabbväxlande klimat, med extremväder i synnerhet.

– Vi arbetar på bred front med olika växtmaterial med stort fokus på proteiner. Tillsammans med förädlings- och bakningsindustrin vill vi utveckla klimatstabilt vete som kan odlas i hela Sverige och som ger god avkastning och genererar bra bakegenskaper, säger Ramune Kuktaite, docent och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som koordinerar det nystartade projektet ”Klimatstabilt vete: förädling av robust och högkvalitativt vete för ökad livsmedelsförsörjning” inom SLU Grogrund.

Samtidigt undersöker forskarna en unik samling av äldre vetematerial i ett annat projekt. Ett flertal rapporter från sommaren 2018 indikerar att gamla lantsorter som exempelvis Ölandsvete klarade torkan bättre än moderna vetesorter.

– Vi vill veta om detta stämmer och om de gamla lantsorterna kan innehålla gener som nu kan vara av intresse. Vi har tillgång till ett unikt vetematerial som tagits fram under en 40-årsperiod och som innehåller delar av kromosomer från råg. Eftersom att vi vet att råg är torktåligt så tror vi att materialet kan ha intressanta egenskaper, säger Ramune Kuktaite.

Effektivare metoder sparar tid och pengar
Växtförädling är en långsiktig process och det tar minst 10 år att få fram en ny sort.

– Allt tyder på att klimatförändringarna kommer att ske snabbt och vi behöver således öka tempot inom växtförädlingen, säger Eva Johansson.

– När vi utvärderar bakningskvaliteten hos vete behöver vi snabbare screeningsmetoder som sparar både tid och pengar. Vi tittar just nu på olika alternativ, säger Ramune Kuktaite.

SLU Grogrund har idag redan tillgång till effektivare screeningmetoder, däribland fenotypning. Denna metod innebär att forskarna använder bildanalys i kombination med generering och bearbetning av stora mängder data med hjälp av avancerade datorprogram. Docent Aakash Chawade är projektkoordinator för det nystartade projektet ”Utveckling av fenotypning för vete och sockerbetor”, där vete är en av modellgrödorna.

– De här metoderna ger oss möjligheter att ta fram mer kunskap om vilka vetesorter som passar att odla under olika odlingsförhållanden. Genom att använda och utveckla ny fenotypningsteknik kommer det att bli möjligt att bedöma utvecklingen av ett stort antal vetesorter på kortare tid, vilket i sin tur reducerar kostnaderna för växtförädlingen, säger Aakash Chawade.

Grogrund
Projekten finansieras av SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor, ett nationellt centrum som startade 2018 med placering vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. SLU Grogrund är en av de största konkreta satsningarna som gjorts för att nå målen i den av riksdagen beslutade svenska livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategins mål handlar bland annat om att öka produktionen av hållbara svenska livsmedel och främja grön, cirkulär och biobaserad tillväxt.