Vad har maten med stadslandskapet att göra?

Ingrid Sarlöv Herlin, professor i landskapsplanering på SLU i Alnarp, var initiativtagare och arrangör för seminariet som finansierades med stödmedel från SLU Urban Futures. Vi bad henne berätta mer om seminariet.

Vad handlade seminariet om?

Maten och ätandet är en del av hur vi lever våra vardagliga liv, och hänger därför nära samman med hur våra vardagsmiljöer ser ut. Ämnen som restaurangen och att äta ute ur ett historiskt perspektiv lyftes upp där det gavs en förståelse för hur staden förändras genom stadsbornas sätt att äta, ute eller hemma och i vilka sammanhang. Matstrategier för staden och nya sätt att arbeta med planering av staden och skapa hållbara innovationer kring mat fanns med, liksom föreläsningar om havets mat, bland annat med perspektivet hållbara produktionsformer och hur man skapar mening och får människor att engageras i maten på olika sätt. Ett ökat intresse för stadsodling kan delvis förklaras med att man värdesätter alltmer att ha en relation till sin mat, något som kan bidra till hållbarhet ur flera olika aspekter. Samtidigt som maten sätter prägel på stadens landskap och utformning. Mötesplatser, hur vi äter, var vi äter och hur vi får maten präglar stadsmiljön. Det historiska perspektivet är värdefullt i ett hållbarhetstänkande, då det hjälper oss att förstå hur levnadsmönster och olika värderingar förändras.

Varför är det ett relevant område för SLU?

Det finns en hög medvetenhet om vad vi äter och ett stort intresse av mat i samhället idag så som att äta hållbart. SLU har ett stort fokus på mat, både animalier och växtförädling men även inom landskapsplanering. Det gör det extra intressant att titta på stadens mat. Och framförallt lyfta forskning inte bara kring livsmedelsproduktion utan också kring levnads- och kulturella mönster gällande maten och staden. Så som matabonnemang, hemkörd mat, fler singelhushåll och andra förändringar som innebär andra förutsättningar i staden. Skall man göra storinköp med bil i stormarknader eller skall det finnas butiker nära bostaden? Vilka nya mötesplatser skapas för leveranser för reko-ringar och olika alternativa matnätverk?

Vilka är de främsta lärdomarna från seminariet?

Seminariet bidrog till att få ett historiskt perspektiv på maten och dess relation till staden, bland annat i form av Anna Jakobssons föreläsning om hur den så kallade egna-hem-rörelsen utvecklade som en slags modellträdgårdar som skulle ge en positiv effekt på hälsan och det sociala välmåendet för unga familjer i början av 1900-talet.  . Det är viktigt att titta tillbaka och samtidigt spana framåt för att få en förståelse för hur staden förändras genom mat, kultur och levnadsvillkor och ta med det i framtida stadsplanering. Vi fick även inblick i hur andra har arbetat med medskapandeprocesser på olika sätt i planarbetet för att skapa en hållbar stadsplanering, där innovationer får en mer framträdande roll i att hantera maten och staden. Samtidigt fick vi även se exempel på hur man kan engagera och inspirera medborgare i maten, dess produktionsformer och relation till staden både ur ett lokalt och globalt perspektiv.

Hur jobbar SLU vidare med frågan?

SLU har planer på att utveckla ett mastersprogram inom området mat och landskap i ett kulturellt perspektiv. Vi vill bygga upp en forskargrupp som arbetar med ämnet med tillhörande doktorander.  Vi kommer även att arbeta vidare med flera liknande seminarier, knyta oss till befintliga internationella nätverk inom ämnet, samt inte minst agera som rådgivare i olika frågor inom ämnet. 

Dessutom har de två framtidsplattformarna SLU Urban Futures och SLU Future Food inrättat en tjänst som koordinator inom just området mat och stad.