Vilda djur i staden - ett forskningsprojekt

Hej Tim!

1. Vad gör du på SLU och vilka är dina fokusområden?

Jag har en postdokanställning på institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå. I min forskning fokuserar jag på användningen av modern sensorteknik, främst kamerafällor, för att studera vilda djur. Jag är generellt intresserad av hur människor påverkar vilda djur och hur djuren i sin tur påverkar människor. Min forskning sträcker sig från hur människor påverkar djurens beteende till hur vilda djur med parasiter kan orsaka sjukdom i människor. Att arbeta med nya tekniker innebär också att man utvecklar ny metodik – just nu undersöker jag möjligheten att använda medborgarforskning och kamerafällor för att bevaka skandinaviska däggdjur. Ett problem inom medborgarforskning är att datakvaliteten kan variera mellan deltagare – det är en av utmaningarna jag jobbar med just nu. Jag kommer från Nederländerna, och efter att ha sett rävar och stenmårdar mitt i staden har jag utvecklat ett intresse för hur djur kan anpassa sig till stadsmiljöer.

2. Ditt projekt har fått startkapital från SLU Urban Futures. Kan du berätta lite om projektet, dina ambitioner och mål?

”Meet your wild neighbors” är ett projekt som samlar alla mina intressen. Vi använder medborgarforskning och kamerafällor för att se vilka djur som lever nära människor. Vi använder pengarna för att driva ett pilotprojekt i och runt Umeå för att se vilka djur som bor i olika delar av kommunen, från centrala stadsdelen hela vägen ut till skogen. Vi har två projektmål: det första är att förstå hur däggdjursgrupper ändras om man går från ett naturligt område till stadsdelen samt vilka landskap och miljöer som begränsar eller gör det möjligt för vissa arter att leva i olika delar av kommunen. Projektdeltagarna kommer sätta upp kamerafällor nära deras hus, i trädgården samt i allmänna gröna områden. Kamerafällorna har en sensor som triggas när djur går förbi. På så sätt kan man registrera vilka arter som finns var samt hur det omgivande landskapet och kameraplaceringen påverkar detta.

Det andra målet är att se hur deltagarna relaterar till djuren de spelar in på kamerorna som de ställer ut. Till exempel, att se en älg leva i en stadspark kan ge en helt annan reaktion än om älgen befinner sig i ens trädgård under natten. Dessutom kan reaktionen variera om det rör sig om en ekorre eller björn. Vi är intresserade av att se hur dessa reaktioner varierar mellan arter, men också mellan människor som bor i staden jämfört med de som bor på landet.

Om pilotprojektet blir en succé är min ambition att vidga projektet till andra svenska kommuner. I slutändan vill jag förstå hur urbanisering påverkar populationer av vilda djur, och jag vill veta hur folk med olika bakgrunder ser på vilda djur i sin omgivning.

3. Du har också ordnat ett “Urban Talk” på temat vilda djur i staden. Kan du berätta mer om det?

“Meet your wild neighbors” är början av ett samarbete med dr Roland Kays, research associate professor vid NC State University, som också leder the Biodiversity Lab vid North Carolina Museum of Natural Sciences. Han kom till Umeå för ett uppstartsmöte gällande projektet och jag anordnade hans Urban Talk som en del av besöket. Roland har jobbat med liknande frågeställningar som ovan, men i Nordamerika. Han och hans team visade att förorterna i Raleigh, NC och Washington D.C. har högre mångfald av vilda djurarter än omgivande naturliga områden. Särskilt djur som äter både kött och grönt, t.ex. prärievargar och grårävar, har lyckats anpassa sig till förorten. Under sin presentation visade Roland exempel på några lyckade historier och forskningen han gjort för att komma fram till faktorerna bakom dessa resultat.

4. Var behövs det mer forskning och fokuspunkter vad gäller vilda djur i stadsområden?

Sverige är ett av de länder i Europa som urbaniseras snabbast, och här finns en stor blandning av vilda djur – och många frodas. Denna kombination kommer troligtvis att resultera i ökad kontakt mellan människor och djur inom en snar framtid. Ett exempel är de regelbundna rapporterna om älgattacker i och utanför Umeå. För att förstå dessa konflikter och minska dem behövs en större förståelse för vilka djur som bor i stadsområden i Sverige och hur de använder dessa områden. Dessutom, för att människor och vilda djur ska kunna leva sida vid sida beror till en stor del på hur toleranta människorna är. En större förståelse för hur vilda djur uppfattas och varför skulle därför kunna lindra eventuella konflikter. Sist men inte minst tror jag att förbättrad integration gällande hur man hanterar vilda djur behövs i stadsplanering, vilket skulle kunna leda till färre konflikter. Det finns stor potential här – jag tror att en del av lösningen är att prata med varandra. Som ett första steg i denna integration hoppas jag att SLU Urban Futures kan spela en roll i att minska avståndet mellan olika discipliner.