Om slakt av fisk och välfärd i vattnet
Trots att Sverige ofta framställs som föregångsland inom djurvälfärd saknas regelverk för hur odlad fisk ska slaktas – och den koldioxidmetod som används mest i Sverige idag fungerar inte bra. Här behövs skärpning, konstaterade både professor Lotta Berg och Miljöpartiets Jenny Lundström i det samtal under Almedalsveckan som SLU Future Food arrangerade om välfärd och slakt av odlad fisk. Forskarna har dessutom nya rekommendationer till beslutsfattare.
Svensk djurskyddslag gäller alla djur som hålls i fångenskap, inklusive fisk. Men fiskvälfärden är ofta eftersatt, sannolikt för att fiskar traditionellt ansetts ha dåligt utvecklade sinnen. Eftersom fiskar inte kan låta eller visa mimik väcker de inte heller samma känslor som andra djur hos oss människor. De senaste årens forskning har dock visat att fiskar är mer utvecklade än vi trott och nu är ambitionen att fiskars välfärd ska skyddas i samma omfattning som för andra djur vi äter.
Ylva Carlqvist Warnborg intervjuade Jenny Lundström, djurpolitiskt ansvarig i Miljöpartiet och Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa som en del i SLU Future Foods program under Almedalsveckan 2019 då forskare fick möta matens makthavare. Samtalet med rubriken Om slakt av fisk och välfärd i vattnet sändes live via Facebook och är även ett avsnitt av SLU Future Foods podcast Feeding Your Mind.
- Det är ju självklart att djur har sinnen. Du kan inte överleva evolutionärt om du inte kan känna smärta eller rädsla, det är livsviktigt för att kunna undvika faror, sa Jenny Lundström.
- I och med att fiskuppfödning har blivit stort först på senare år finns inte lika detaljerat grundregelverk som för andra djurslag, förklarade Lotta Berg. Djurskyddslagen säger att djur vid slakt ska behandlas väl och skyddas från onödigt lidande, men sedan kommer den inte längre när det gäller fisk. För andra djurslag står vilka bedövningsmetoder som ska användas och hur man kontrollerar att de fungerar – de detaljerna finns inte för fisk.
- Man måste säga till lagstiftarens försvar att vi inte haft tillräckligt med kunskap tidigare, fortsatte hon. Men det finns mer forskning nu och andra länder, exempelvis Norge, har gått före oss. Och vi vet att även branschen har ett intresse av bättre skydd för fiskarnas välfärd.
- Vi ser ett behov av att Jordbruksverket gör en översyn av föreskrifterna, svarade Jenny Lundkvist. Det ligger i deras mandat att göra detta.
- Man behöver inte alltid invänta lagstiftning, avslutade Lotta Berg. Vi som forskare och branschen själva kan börja röra oss i den riktningen redan nu.
Rekommendationer till beslutsfattare
Vid Almedalsveckan släpptes även SLU Future Foods senaste policy brief med rekommendationer till beslutsfattare om hur Sveriges fiskvälfärd kan förbättras. I den konstaterar forskaren Albin Gräns med kollegor att följande tre områden bör förbättras:
1. Fiskars välfärd bör tillgodoses i samma omfattning som för andra djur vi äter.
- Då djurskyddslagen gäller på individnivå bör fiskar likt alla andra våra produktionsdjur betraktas som individer istället för att räknas i kilon.
- Inför en produktmärkning som informerar om fiskarnas välfärd, för att informera konsumenten och möjliggöra ett aktivt val av produkt.
2. Vi behöver uppnå ett minskat beroende av vildfångad fisk som beståndsdel i fiskfoder och skydda även de vildfångade fiskarnas välfärd.
- Utveckla ett djurskydd för jakt och avlivning av vildfångad fisk.
- Satsa på utvecklandet av ett hållbart vattenbruk som inte är beroende av vildfångad fisk som foder.
3. Utveckla artspecifika förskrifter som skyddar fiskars välfärd med avseende på bedövning och avlivning.
- Satsa på forskning som bidrar med kunskap om bedövning och avlivning av fisk som kan ligga till grund för utvecklandet av artspecifika förskrifter.
- Inför krav på att utrustning som säljs för bedövning/avlivning av fisk har verifierats med evidensbaserade metoder så att användaren är garanterad att fiskarna bedövas momentant och inte återfår medvetandet under slakten.