Beijerforskare analyserar big data från kor

I en ladugård där korna går i lösdrift genereras en hel del data automatiskt genom sensorer, till exempel när djuren äter eller mjölkas i en mjölkningsrobot. Data från sensorerna tolkas sedan och kan bidra med beslutsstöd för verksamheten. Till exempel kan man identifiera individer som behöver en åtgärd. Detta kallas också för Precision Livestock Farming (PLF) eller i fallet mjölkproduktion Precision Dairy Farming (PDF).

- För lantbrukaren handlar det om att lägga rätt resurser på rätt saker. En av grundidéerna är att data ska samlas in till låg kostnad utan ingrepp på djuren, förklarar Sigrid Agenäs, en av Beijerforskarna.

Hon kommer att analysera data från bland annat mjölkningsrobotarna vid SLU:s gård Lövsta utanför Uppsala. Trots att det automatiska mjölkflödet genererar mycket data används bara en bråkdel av detta som underlag för de beslut som fattas. Mjölkflödet kan till exempel vara stabilt hos vissa djur medan det visar en större variation hos andra djur. Den informationen skulle kunna användas för att hitta maskinfel och kanske även för att bedöma juverhälsa, föreslår Sigrid Agenäs. Indikatorer i mjölkmängden och mjölkens sammansättning kan användas för att identifiera kor som behöver tillsyn. Även gårdens arbete och planering kan underlättas med hjälp av dessa resultat.

- Att  individualisera inställningarna i mjölkroboten till varje individ bör gynna både den individuella kon och gården som helhet, men det görs inte idag, påpekar Sigrid Agenäs.

Bättre social miljö

I lösdriftsladugårdar går korna i stort sett fritt i ladugården tillsammans i stora grupper. Det betyder att de vistas i en social miljö. Det finns kor som stör andra, vilket gör att födointag, vila och mjölkavkastning inte är optimalt. Bonden har svårt att påverka den typen av beteende.

Lars Rönnegård, även han en av de nya Beijerforskarna, kommer att studera hur korna rör sig i ladugården och interagerar med varandra genom att placera ut sensorer som samlar in positionerna på korna varje sekund.

- Vi hoppas kunna se vilka egenskaper hos en ko som påverkar antalet kontakter de har med andra kor. Vi vill också undersöka om det finns mönster som skiljer störande från positiva kontakter och om det finns sociala kontakter som påverkar mjölkproduktionen.

Projektet kombinerar statistik, datateknik, avel och epidemiologi.

Stora möjligheter med big data

Bidraget från Kjell och Märta Beijers Stiftelse löper över tre år, med möjlighet till förlängning. Både Sigrid Agenäs och Lars Rönnegård ska utnyttja möjligheten att bygga ut kompetensen inom big data i deras forskningsområde.

- Big data utvecklas snabbt vilket också betyder att hela fältet rör sig snabbt. Därför är det så värdefullt med den här finansieringen som ger en stor frihet att följa med i utvecklingen och testa  idéer utan att behöva vänta på utdragna ansökningsprocesser, påpekar Sigrid Agenäs.

Beijerlaboratoriet för husdjursforskning är en del av Beijerlaboratorierna i Uppsala och finansieras med bidrag från Kjell och Märta Beijers Stiftelse. Föreståndaren Ulf Emanuelson är glad över det nya tillskottet.

- Det här är andra gången som Beijerstiftelsen stöttar vår verksamhet och det är mycket välkommet! I mjölkproduktionen, liksom i resten av samhället, skapas numera mycket stora mängder data, som kan användas till att göra produktionen mer hållbar, såväl för bönderna och djuren som för samhället, men vi måste bli bättre på att hantera dem. Området ligger ännu i sin linda hos oss, och bidraget från Kjell och Märta Beijers Stiftelse är därför ovärderligt.