Det svenska klimatet blir varmare och blötare. Nu visar en studie från SLU och University of York hur växtligheten har reagerat på förändringarna. Med hjälp av historiska data har forskarna sett att floran i ökande grad består av arter som gynnas av de nya förhållandena.
Under 1900-talet steg medeltemperaturen med ungefär 1,5 grader och nederbörden har ökat med ungefär tio procent. Hur har det påverkat vilka växter vi hittar på en plats? För att ta reda på det har SLU-forskaren Alistair Auffret och hans kollega Chris Thomas utgått från 3000 växtarter och vilket klimat som passar dem bäst. De har sedan jämfört vilka växter som fanns i ett landskap historiskt och vilka som finns där i dag.
–Det är tydligt att artsammansättningen ändras i samma riktning som klimatet, alltså det blir förhållandevis fler arter som trivs i ett varmare och blötare klimat. Men det verkar gå ganska långsamt, säger Alistair Auffret, biträdande lektor vid institutionen för ekologi, SLU, och artikelns huvudförfattare.
Forskarna har fokuserat på Bohuslän, Öland, Uppland och Medelpad. Resultaten tyder på att medan vissa arter har ökat har andra sämre anpassade arter gått förlorade lokalt.
Men klimat är inte den enda faktorn som påverkar växters utbredning i vår natur. Förändrad markanvändning och främmande arter anses också utgöra allvarliga hot mot den biologiska mångfalden, bland annat av den stora IPBES-rapporten (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) som gavs ut tidigare i år. Därför studerade Alistair Auffret och Chris Thomas också hur dessa faktorer påverkar hur den svenska floran svarar på förändringar i klimatet.
Under de senaste decennierna har det svenska landskapet blivit mer enformigt efter att många öppna marker har vuxit igen och täckts av skog. Forskarna såg att den förändringen minskade effekten av uppvärmning på floran. En förklaring kan vara att träd buffrar klimatförändringar genom att hålla den lokala miljön förhållandevis sval.
–När det gäller den buffrande effekter av ett ökande skogstäcke är det glädjande att arter kan hänga kvar i annars opassande omständigheter, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att många ängsblommor hotas av igenväxning av naturbetesmarker, säger Alistair Auffret.
En ökande andel främmande arter – som härstammar från varmare världsdelar – har gjort att floran svarar snabbare på klimatuppvärmningen.
–Å ena sidan är det bra att det finns arter som verkar kunna etablera sig i nya områden och gör att floran kan anpassa sig när klimatet förändras. Samtidigt är det förstås ledsamt när man ser att andra arter minskar och försvinner, säger Alistair Auffret.
Historiska data hittade forskarna i äldre floror och inventeringar – framför allt från 1860-talet och framåt. Dessutom bygger studien på fler än sju miljoner observationer av växter i hela Sverige sedan 1975. De allra flesta från amatörbotaniker som inventerar på fritiden.
–Det är ett otroligt stort och viktigt jobb som görs av de som är nyfikna på och bryr sig om den svenska naturen. Utan sådana människor skulle studier som denna aldrig kunna utföras, säger Auffret.
Studien visar att de olika sätt som människan påverkar miljön på samspelar med varandra. Det måste vi ta hänsyn till när vi observerar förändringar i naturen. Det är också viktig kunskap när vi planerar naturvårdsinsatser på lokal och nationell nivå när klimatet fortsätter att ändras i framtiden.
Artikeln Synergistic and antagonistic effects of land use and non-native species on community responses to climate change av Alistair Auffret och Chris Thomas är publicerad i tidskriften Global Change Biology https://doi.org/10.1111/gcb.14765
Forskarna använde neofyter (arter som etablerade sig i Sverige sedan 1492) som sin definition av främmande arter. Många av dessa, liksom Uppsalas landskapsblomma kungsängslilja (Fritillaria meleagris) har blivit folkkära. Foto: Alistair Auffret
1/2
Förändringar i växtsammansättningar räknades som förändringen i medelvärdet på temperatur- eller nederbördsnichen för alla arter inom ett landskap, det vill säga områden på 5 x 5 kilometer. Sammanlagt studerade forskarna 996 landskap i Bohuslän, Öland, Uppland och Medelpad. Värden för temperaturindex ökade i 74% av landskap (röda prickar) medans för nederbördsindex blev det en ökning i 84% av alla landskap (blåa prickar).
2/2