Bioekonomi – hur lyckas vi med hållbar produktion av mat, fiber och bränsle i ett fossilfritt samhälle?

I ett fossilfritt samhälle ökar behovet av marken som produktionsplats för inte bara livsmedel, trävaror och fiber utan också bränsle. Det här innebär ett ökat tryck på marken och därmed risk för negativ påverkan på miljön på land och i vatten. Samtidigt medför klimatförändringen ytterligare risker för produktionen med både brist på vatten och mer översvämningar.

Genom att öka förståelsen för hur markanvändningen inverkar på omsättningen av näringsämnen och organiska ämnen kan vi hitta motåtgärder mot negativa effekter. Vi kan också lära oss hur marken kan användas för att minska klimateffekter och förbättra produktionen. Här ges smakprov från några av artiklarna.

Bakgrundsläckage från jordbruksmark bedöms olika i de nordiska länderna

Referensvärden används för att bestämma målet för god status i vattendrag. För naturliga vatten är bedömningen i stort sett lika i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Däremot skiljer bedömningen stort för jordbrukslandskapets vatten. En viktig anledning är att det sällan finns referenser för opåverkade vatten i jordbrukslandskapet eftersom det är skapat av människan.

– Hur länderna bedömer målnivån för jordbrukslandskapets vatten blir utgångspunkten för hur mycket åtgärder som behövs för att förbättra vattnet. Eftersom det här arbetet styrs av EUs vattendirektiv blir det därmed tvingande för länderna, berättar Jens Fölster.

– Här behövs en harmonisering mellan länderna men också att vi kanske får acceptera att vissa vattendrag inte kan uppnå tillräckligt god status. Det kan vara bättre att åtgärda vattendrag och tillrinningsområden där potentialen för att göra åtgärder är större, säger Katarina Kyllmar.

Fåtal långsiktiga mätningar i påverkade vattendrag

Långsiktiga mätningar i påverkade vattendrag ger indikation på förändringar som beror av hur marken i avrinningsområdena brukas men också på klimatförändringar. Den här typen av mätningar behövs både i skog och i jordbrukslandskap för att följa upp att genomförda åtgärder ger förväntad effekt.

– Hittills har fokus inom miljöövervakning ofta varit mer opåverkade vatten men även påverkade vatten behövs som referensområden, annars finns inget som visar om insatta åtgärder ger den effekt man förväntar, säger Katarina Kyllmar.

Scenarier som diskussionsunderlag för strategier och planering

När behovet ökar av mer produktion i skog och jordbrukslandskap behöver vi ha strategier för hur vi använder marken på bästa sätt. Inom Biowater har ett viktigt arbete varit att ta fram olika tänkbara scenarier för en framtida bioekonomi. Scenarierna fungerar som hjälp för att diskutera olika vägval och vad som kan behövas för att nå dit.

­– Det kan innebära att bördig mark även i fortsättningen ska användas för hög produktion men med åtgärder som på bästa sätt minskar påverkan på miljön. Mindre produktiv mark ska kanske istället användas för flerårig produktion av gräs, fiber eller bränsle, eller för våtmarker förutsatt att näringsinflödet är tillräckligt högt, berättar Jelena Rakovic.

Lokalisering av åtgärder dit de gör störst nytta

Att använda marken på bästa sätt innebär också att åtgärder mot exempelvis näringsförluster ska lokaliseras dit de gör störst nytta. Till det behövs både storskaliga verktyg som hjälper till att hitta de regioner där en enskild åtgärd har störst potential att ge effekt men också verktyg för gården eller det lilla avrinningsområdet.

–Våtmarker ska anläggas där näringshalterna i inkommande vatten är tillräckligt höga samtidigt som vattenflödet varken är för stort eller för litet. För det har vi tagit fram ett verktyg som med modellering ger förslag på lämpliga platser och storlek på våtmarker, berättar Faruk Djodjic.