Diversifiering har förts fram som en väg mot ett mer hållbart jordbruk med mindre påverkan på miljö och klimat. Mer biologisk mångfald kan vara bra för både skörden och ekosystemtjänster som pollinering, naturliga reglering av skadegörare, näringsomsättning, vattenkvalitet och kolinlagring som motverkar klimatpåverkan. Många forskare har undersökt dessa samband, men kunskapen har hittills inte sammanställts. Dessutom har fokus ofta varit på diversifiering av grödor och växter. I den aktuella studien lyfter forskarna också fram diversifiering av markorganismer som kan betyda mycket för flera ekosystemtjänster.
– Vi ville se om diversifiering gynnar både produktion och ekosystemtjänster. Trenden i värden är att odlingssystemen blir allt enklare. Ofta odlas samma gröda på stora fält i enahanda landskap. Vår studie visar att diversifiering verkligen har potential att motverka den negativa påverkan på miljön, och även på själva skörden, som vi ser att förenklade system har, säger Giovanni Tamburini, tidigare postdoktor vid SLU och den som ledde studien.
Studien, som nyligen publicerats i Science Advances, bygger på 5 188 studier som innehåller sammanlagt 41 946 jämförelser mellan odlingssystem och brukningsåtgärder som tillför mer variation på åkern och i jordbrukslandskapet och åtgärder som inte gör det. Skörden påverkades i allmänhet inte alls – ibland ökade den till och med. I de flesta fallen ökade diversifieringen ekosystemtjänsterna pollinering och biologisk reglering av skadegörare av deras naturliga fiender. Åtgärder för diversifiering förbättrade också t.ex. vattenkvalitet och bevarade markens bördighet. Påverkan på klimatet varierade däremot stort, och i vissa fall ökade utsläppen av växthusgaser.
– Ett viktigt nästa steg är att identifiera vilka åtgärder och förhållanden som leder till positiv respektive negativ klimatpåverkan, så att vi kan undvika de som ger negativa effekter, säger Sara Hallin, professor på SLU och medförfattare till studien.
Forskarna analyserade också materialet för att hitta sådant som innebär dubbla vinster eller förluster för ekosystemtjänster och skörd. Dubbla vinster dominerade i 63 procent av fallen – där diversifieringen alltså samtidigt gav positiv effekt på både ekosystemtjänster och skörd. Men det fanns exempel på alla de andra möjliga utfallen.
– I de flesta fallen handlade det om dubbla vinster, även om det också fanns mindre önskvärda resultat. Lantbrukare, experter och forskare måste tillsammans identifiera, utveckla och använda de vinnande åtgärderna för diversifiering, säger Riccardo Bommarco, professor på SLU och medförfattare till studien.
Många av de odlingssystem och brukningsåtgärder som tillför variation på och utanför fälten är redan i bruk, men kan användas bredare. I Sverige ser vi till exempel att allt fler kör plöjningsfritt och det finns ett stort intresse för att odla fler och nya grödor i växtföljden.
Kontaktpersoner
Giovanni Tamburini, Bari universitet, Italien, giovanni.tamburini@uniba.it
Sara Hallin, professor, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU Uppsala
sara.hallin@slu.se, 018-67 32 09
Riccardo Bommarco, professor, institutionen för ekologi, SLU Uppsala
riccardo.bommarco@slu.se, 018-67 24 23
Artikeln
Giovanni Tamburini, G., Bommarco, R., Wanger, T.C., Kremen, C., van der Heijden, M.A., Liebman, M. and Hallin, S. 2020. Agricultural diversification supports multiple ecosystem services without compromising yields. Science Advances 6:eaba1715. https://doi.org/10.1126/sciadv.aba1715
Pressbild
(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)
Insådd av blommande baljväxter i spannmål är ett sätt att tillföra variation på fälten. Här är det blodklöver, doftklöver och spärrklöver (syns knappt) som såtts in i havre. I detta försök undersöker SLU om bottengrödor kan främja olika ekosystemtjänster, till exempel naturliga fiender till skadeinsekter. Foto: Anna Lundmark
