Ett gram jord kan innehålla tusentals arter av bakterier och en stor mängd olika typer av svampar. Men trots att mångfalden under jord är så stor och spelar en så viktig roll i skogsekosystem vet vi ganska lite om hur marklivet påverkas av olika skötselmetoder. Dessa är viktiga frågor som forskare på SLU ska söka svar på i ett nytt Formas-projekt: Hur påverkar skogsbruk och andra störningar biologisk mångfald och ekosystemfunktioner i skogsmark? Vad har det för betydelse för arter och ekosystemfunktioner ovan markytan? Och hur kan detta bidra till att rädda klimat och biologisk mångfald?
Hur vi sköter skogarna har stor betydelse för den biologiska mångfalden och de processer i ekosystemet som arterna bidrar till, till exempel omsättningen av kol och näring. Så, hur ska vi då göra för att bevara biologisk mångfald, rusta våra skogar inför klimatförändringar men samtidigt även motverka klimatförändringar genom ökad kolinlagring?
Behövs mer kunskap om livet i marken
För att ta oss an dessa utmaningar är en utökad kunskap om biologisk mångfald och hur arterna samspelar i skogsekosystem central. Vi vet en hel del om hur olika brukningsmetoder påverkar växter, insekter och fåglar, men livet i marken är fortfarande till stor del en okänd värld – troligen är mer än 95 procent av alla mikrober fortfarande okända för vetenskapen.
Detta beror inte på att det som händer i jorden är mindre intressant - marklevande bakterier och svampar spelar en avgörande roll för ekosystemens funktion. De bryter ner växtmaterial och står för en stor del av kolomsättningen, och formar symbiotiska relationer med träd. Det pågår också många olika typer av samspel i marken som har betydelse för sammansättningen av arter; till exempel producerar många bakterier och svampar ämnen som kan påverka andra organismer negativt. I marken finns också små markdjur såsom t.ex. nematoder och kvalster som äter svampar och bakterier.
Jordbrover analyseras med DNA-sekvensering
I detta projekt ska forskarna samla in jordprover från olika typer av skogar i varierande klimatzoner där man har använt olika typer av skogsskötsel (skogar som gallrats, naturreservat etc). De ska med hjälp av DNA-sekvensering identifiera marklivet under jorden med ny teknik som gör det möjligt att kartlägga hela samhällen av svampar och bakterier. Genom att identifiera vilka gener som är viktiga för olika funktioner – tex nedbrytning – kan man också ta reda på vad svampsamhället kan tänkas bidra med i ekosystemet. Forskarna ska även mäta till exempel nedbrytning och kolinlagring med andra metoder.
Diskutera med skogs- och naturvårdssektorn
När den första kartläggningen är klar ska forskarna också diskutera vilka skogsbruksmetoder som behöver studeras närmare efter den första kartläggningen av markens biologiska mångfald, tillsammans med deltagare från skogs- och naturvårdssektorn, samt utveckla verktyg där skötselaspekter betraktas i kontexten av ekosystemfunktioner.
– Projektet är en viktig pusselbit för att förutsäga hur globala miljöförändringar kan påverka framtidens markanvändning och möjligheterna att utveckla metoder som kan minska människans negativa miljöpåverkan, säger Mohammad Bahram, forskare på institutionen för ekologi och projektledare.
– Förutom en djupare inblick i skogens markliv är det dessutom av största vikt att relatera och integrera denna kunskap i olika skötselaspekter när vi kartlägger skogsekosystemens funktioner, för att på så sätt bättre kunna utvärdera och förstå balansen mellan olika funktioner på längre sikt, säger Tord Ranheim Sveen som är doktorand i projektet.
Kontakt
Mohammad Bahram
