Nyhet

Avverkning i skogsbruk med flera mål

Publicerad: 10 december 2020
Foto på skogsmaskin som avverkar träd på betesmark

Skogsbruk kan idag ha andra, eller fler, syften än att producera trä. Örjan Grönlund har i sitt doktorsarbete vid SLU och Skogforsk undersökt hur skogsbruk med flera mål bedrivs i Sverige idag. Han beskriver också vad som hämmar sådant skogsbruk och vilka lärdomar som kan hämtas från det konventionella skogsbruket.

Skogen producerar många olika nyttor. Ursprunget till dagens konventionella skogsbruk är att främja en enda nytta: trä, i form av timmer, ved, biobränsle etc. Ökade kunskaper om skogens andra nyttor, som kan handla om t.ex. biologisk mångfald och rekreation, har lett till utvecklingen av skogsbruk med flera mål. Naturvårdande skötsel kan beskrivas som en form av skogsbruk med flera mål, där virkesproduktion inte är ett av målen. Trots att det finns omfattande forskning som visar på värdet av skogsbruk med flera mål och naturvårdande skötsel så finns det betydande kunskapsluckor kring hur olika åtgärder ska utföras.

Örjan Grönlund har i sitt doktorsarbete genom fyra studier undersökt hur skogsbruk med flera mål bedrivs i Sverige idag och vad som kan främja utvecklingen av denna form av skogsbruk. En viktig fråga var hur det konventionella skogsbrukets kunskaper om avverkning kan tillämpas i ett skogsbruk med flera mål.

Den första studien var en GIS-analys av de områden där svenska skogsbolag har identifierat behov av naturvårdande skötsel. Analysen visar att fritt tillgängliga GIS-data kan användas för att göra en första kartläggning av bevarandevärden i all svensk skogsmark.

– En kartläggning av denna typ skulle ge förbättrade möjligheter till en nationell strategi för bevarandevärden, vilket troligtvis också skulle medföra att skogsbruk med flera mål skulle öka i omfattning, säger Örjan Grönlund.

I den andra studien intervjuades 27 personer som arbetar med naturvårdande skötsel inom det svenska skogsbruket. Syftet var att ge en bild av hur detta arbete bedrivs idag, och vad som påverkar besluten att satsa på sådana åtgärder.

– Även om den naturvårdande skötseln utförs för att uppnå många olika mål, så handlar den främst om att avverka gran och att skapa död ved, säger Örjan Grönlund.

I de flesta fall är den naturvårdande skötseln inte komplicerad. Att åtgärderna ändå inte utförs beror ofta på att de ansvariga hindras av motstridiga mål, ser risker för höga kostnader eller är oroliga för kritik.

– Om skogsbruk med flera mål skulle utföras i den utsträckning som avses i bland annat skötselplaner, så skulle det utgöra en påtaglig del av svenskt skogsbruk, säger Örjan Grönlund. Min uppskattning är att 5–15 procent av den årliga volymen som avverkas i gallringar i Sverige skulle kunna komma från naturvårdande skötselåtgärder.

I doktorsarbetet ingick också två högupplösta tidsstudier av arbete med skördare och skotare, för att kartlägga tidsåtgång och kostnader i samband med olika åtgärder. Kostnaderna för åtgärder i skogsbruk med flera mål visade sig vara högre än i konventionella åtgärder. Men vid en analys av skogsbrukets lönsamhet var skillnaderna små. Den fjärde studien var en fallstudie som visade på 18 procent högre avverkningskostnader, men när kostnader och intäkter summerades var lönsamheten i avverkningen med flera mål bara 4 procent lägre än i en jämförbar konventionell åtgärd.

– I medeltal är skillnaderna i lönsamhet mellan skogsbruk med flera mål och konventionellt skogsbruk inte stora, men det finns mycket variationer inom båda typerna. Det är viktigt att använda såväl maskiner som arbetsmetoder som är anpassade för åtgärden, annars kan kostnaderna dra iväg, säger Örjan Grönlund.

– Min övergripande slutsats är att skogsbruk med flera mål ofta inte begränsas av teknik och arbetsmetoder, utan oftare av att det saknas strategier för hur mål sätts upp och hur måluppfyllnaden utvärderas, avslutar Örjan Grönlund.

----------------------------------

Jägmästare Örjan Grönlund försvarade sin doktorsavhandling Forest operations in multifunctional forestry den 27 november 2020 vid SLU i Uppsala. Opponent var professor Jori Uusitalo, Helsingfors universitet, Finland.

Doktorsarbetet har genomförts i ett samarbete mellan SLU och Skogforsk.

Mer information

Örjan Grönlund
Institutionen för skogens biomaterial och teknologi
Sveriges lantbruksuniversitet
samt Skogforsk
orjan.gronlund@slu.se, orjan.gronlund@skogforsk.se, 070-999 37 77

Länk till avhandlingen (pdf)
https://pub.epsilon.slu.se/18190/

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

(Ingressbilden) Mekaniserad restaurering av en betesmark i Ekerö kommun. Foto: Örjan Grönlund, SLU/Skogforsk

Foto på Örjan Grönlund

Örjan Grönlund. Foto: Sven Tegelmo, Skogforsk


Kontaktinformation