Det är ju definitivt så att vi förkortar julgranens liv med decennier – vilket också teoretiskt sett påverkar arter som lever i granen. Och det är många. Granen är favorit hos hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar samt för ett hundratal skalbaggar, som granbock, nordlig rödrock och större barkplattbagge. Det är det trädslag som flest arter är beroende av, ju äldre granen är desto fler arter, och särskilt den döda veden är viktig.
– Man kan absolut fråga sig om julgranen har rättigheter. Liksom man kan fråga sig om alla andra arter och naturen i sig har rättigheter, säger Per Sandin, lektor i bioetik och miljöetik på SLU.
Kanske arten gran som har rättigheter?
Men om vi testar tanken att alla granar har rätt att bli gamla – vad skulle det innebära? Det är knappast realistiskt att alla julgranar i en julgransodling skulle få växa sig stora. Och hur skulle andra arter påverkas om inga julgranar gallrades ut från den brukade skogen? Många andra arter i skogen gynnas av en halvöppen miljö där det varken är för mörkt eller för ljust.
Men kanske är det inte är den enskilda granen som har rättigheter – såvitt vi vet är det inte några medvetna varelser – utan hela arten gran.
– Ja det kan man ju också diskutera. Granen är ingen utrotningshotad art. Men i alla fall för mer sällsynta arter så är det lätt att hitta argument för att vi är skyldiga att de inte dör ut på grund av våra aktiviteter, säger Per Sandin.
Vad är en naturlig julgran?
En annan intressant fråga i juletider är förstås: Vad är en naturlig julgran? Är det mer naturligt med en gran från skogen än en plastgran?
– Jag tror att de flesta tycker att en levande julgran är mer naturlig än en plastgran. Men det är en flytande skala. Julgransodlingar skulle inte ha funnits utan människor och också om du går ut i skogen och hugger en gran på din mark så finns den där tack vare skogsbruket. Så det går att ifrågasätta hur naturlig en skogsgran är också, säger Per Sandin.
Vad skulle marken kunna användas till?
Och när vi ändå är inne på julgransodlingar så hamnar vi mitt i ett annat etiskt dilemma. Är det rätt att odla julgranar på mark som kanske kunde ha använts till annat – till exempel för att odla mat eller för naturreservat? Och kommer det att förändras i framtiden när vi är fler människor på jorden?
– Det är samma diskussion som när vi odlar andra saker som inte är livsnödvändiga. Är det rätt att uppta mark för det, säger Per Sandin.
Ja, vad tycker du? Har julgranen rättigheter? Och apropå julen kan man ju också fråga sig vilka rättigheter grisen har?
Liknande frågeställningar kommer upp på SLU:s kurs i djur- och miljöetik – fast utan jultema förstås.
Miljö- och djuretiken behandlar frågor om hur människan bör förhålla sig till naturen och djuren. På kursen får du bekanta dig med centrala begrepp för diskussionen om människans förvaltning och hållbara nyttjande av biologiska naturresurser. Du kommer att få guidning av Per Sandin och Olle Torpman som har forskat och undervisat inom etik under många år.
Kursen börjar 18 februari och pågår hela våren. Du kan fortfarande ansöka, den går denna gång på distans, dagtid och deltid.
Källa
Artrikedom i gran och andra träd: Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter
