Kolförråden i skog och mark ökar och bidrar till att bromsa klimatförändringarna

Klimatförändringarna ger effekter på ekosystem och samhälle. För att mildra effekterna måste utsläppen av växthusgaser minska. Utsläppsutvecklingen följs upp genom ländernas redovisning till FN och EU.

Skog och mark tar upp koldioxid

SLU ansvarar för beräkning och rapportering av växthusgasflöden inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Beräkningarna baseras på Riksskogstaxeringen och Markinventeringen vid SLU. Nu har nya siffror från Sveriges samlade klimatrapportering släppts av Naturvårdsverket. Nettoupptaget i Skog och mark var total 35,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019. Sveriges skog och mark fortsätter därmed att motverka de ökande växthusgashalterna i atmosfären.

Skogen – en kolsänka

Framförallt är det skogen och skogsmarken som fungerar som en kolsänka. Varje år binds miljontals ton koldioxid in i trädbiomassa direkt från luften när träden växer. Trots att en del av det bundna kolet avverkas så är nettobalansen positiv och nettoupptaget i trädbiomassa för hela markanvändningssektorn uppgick 2019 till 32,5 miljoner ton koldioxid. Uppgifterna om skogen ingår i den samlade statistiken inom markanvändningssektorn.

– Så länge vi inte avverkar mer än den årliga tillväxten och inte råkar ut för alltför mycket störningar som större bränder och insektsangrepp kommer kolförrådet i skogen fortsätta öka, säger Mattias Lundblad, forskare på SLU.

Att återväta dränerade våtmarker kan ge minskade utsläpp

Dränerade våtmarker läcker idag 10,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. En åtgärd som relativt snabbt kan bidra till att minska dessa utsläpp är återvätning och restaurering av sådan mark. En ökad kolinbindning genom bl.a. tillväxthöjande åtgärder och beskogning av nedlagd jordbruksmark bidrar också till att skapa ytterligare nyttor för klimatet. Markanvändningssektorn (LULUCF) står för stora möjligheter framöver. Här finns mycket utrymme för nya idéer och innovation.