Mat och fred hör ihop

– Vi behövs så länge det finns konflikter och naturkatastrofer i världen. Pandemin har i år fördubblat antalet hungrande människor i världen till totalt minst 265 miljoner, så vi har långt kvar till FN:s hållbarhetsmål ”Ingen hunger” säger Allison Oman, chefsnutritionist för World Food Programme, WFP, från organisationens huvudkontor i Rom.

Hon menar att WFP nu har både ett stort ansvar och ett gyllene tillfälle att få världen att bättre förstå sambanden mellan hunger och konflikter i världen. Inte sällan är själva bristen på mat en grundorsak till konflikter. Vad man äter och om man äter beror både på om det finns mat och vad den kostar. En del människor kan fylla magen, men utan att få en särskilt näringsrik kost. En del har inte råd att köpa någon mat alls – exempelvis kostar en enkel tallrik bönor och ris i Sydsudan motsvarande 393 dollar i New York.

– Och utöver konflikter mellan människor och stater ser vi många människor som blir flyktingar på grund av miljökatastrofer och klimatförändringar. Flyktingkriserna i sig skapar också stor miljöpåverkan; till exempel avskogning av enorma arealer kring flyktingläger som finns kvar år efter år. Människor måste ju hugga ner alla träd de kommer åt för att kunna tillaga den mat de får av oss eller som de köper på lokala marknader för pengar som vi delar ut, säger Allison Oman.

Mat och vatten hör ihop

– Det är fantastiskt att WFP:s viktiga arbete för matsäkerhet och god nutrition nu får årets fredspris, säger Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning och vattenkvalitet på SLU i Uppsala, och fortsätter:

– Vi är några forskare här på SLU som tillsammans med andra partners har bidragit med bakgrundsinformation till årets rapport från WFP:s systerorganisation inom FN, FAO (Food and Agriculture Organization) som 2020 fokuserade på vattenfrågor. Problemområdena vatten och mat överlappar väldigt ofta varandra i kris- och konfliktområden, och vattenresursfrågorna förblir helt centrala framöver. Vi måste fortsätta att forska fram lösningar som både är lönsamma för bönderna och miljömässigt hållbara.

SLU-forskning bidrar

WFP har genom åren utvecklat sitt biståndsarbete till katastrofområden. Tidigare skickades ofta överskott från rika länders matproduktion med båttransporter över halva jorden. Idag görs matinköpen istället konsekvent i så nära geografisk anknytning till krisen som möjligt för att stödja närproducerad matproduktion. Och där det fortfarande finns mat att köpa på plats får flyktingar allt oftare bistånd i form av kontanter, så att de själva kan välja sin mat. Långsiktig hållbarhet för både individer och planeten är målet.

– Till exempel agroforestry är en ofta framgångsrik ansats där man kombinerar djurhållning och odling med att plantera träd; som ger övriga grödor skugga och ökar biodiversiteten, säger Sara Gräslund, chef för SLU Global. Man kan också välja grödor som klarar stora klimatutmaningar som hetta, torka eller saltvatten. Vi har till exempel de durumvetesorter som tål temperaturer över 40 grader som har tagits fram av Rodomiro Ortiz med kollegor här på SLU – sorter som nu odlas med framgång i bland annat Västafrika.

Utmaningarna för att förse världens flyktingar med näringsrik mat och rent vatten fortsätter, liksom vetenskapens ansträngningar att bidra med lösningar som ger både mat – och fred.

Hör mer i det senaste avsnittet av SLU Future Foods podd Feeding your mind: Nobels fredspris 2020 – mat och fred hör ihop

Text: Ylva Carlqvist Warnborg

Här hittar du fler avsnitt av podden Feeding your mind från SLU Future Food.