Ungefär två miljoner människor får sitt dricksvatten från Mälaren, men sjön är inte bara Sveriges största dricksvattentäkt utan tar också emot vatten från några av Sveriges största reningsverk. Reningsverken kan inte ta bort alla föroreningar och forskare från SLU har, i en nyligen genomförd studie, påträffat ett stort antal organiska miljöföroreningar i förhållandevis låga halter i Mälaren.
Organiska miljöföroreningar är en stor grupp ämnen som bland annat inkluderar läkemedel, industrikemikalier, rester från skönhetsprodukter och högfluorerade ämnen (PFAS). De flesta organiska miljöföroreningar renas inte bort i avloppsreningsverk och släpps därför ut i naturen, där de kan vara skadliga för fiskar, växter, musslor och andra vattenlevande organismer. Föroreningarna kan också påverka människors hälsa eftersom de kan hamna i dricksvatten som tas från exempelvis Mälaren.
– Organiska miljöföroreningar kommer oftast från olika produkter, men de kan också uppstå naturligt. De har upptäckts i vatten, sediment, jord och biota, säger Oksana Golovko, en av forskarna som genomfört studien.
I studien undersöktes förekomsten av 73 olika organiska miljöföroreningar i Mälaren. Totalt påträffades 46 av de analyserade ämnena i tillräckligt höga nivåer för att koncentrationerna skulle kunna bestämmas. De 12 vanligaste föroreningarna, till exempel metoprolol, en betablockerare som användes för att behandla högt blodtryck, och tolyltriazolen, som används inom industrin för att motverka korrosion av koppar, hittades i 75 procent av de 69 proverna. Den högsta koncentrationen uppmättes för lamotrigin, ett läkemedel som bland annat används för att behandla epilepsi.
Trots att stora sjöar ofta är viktiga dricksvattenkällor är systematiska studier av organiska miljöföroreningar i sjöar som Mälaren sällsynta. Förutom vattenverkens undersökningar av råvatten, utförs det ingen regelbunden miljöövervakning.
– Så vitt vi vet, är denna studie den första som undersökt organiska miljöföroreningar i en stor sjö i Skandinavien på ett omfattande sätt. Studien visar att förekomst och halt av föroreningar i ytvatten beror på flera faktorer, till exempel avståndet till avloppsreningsverk och egenskaperna för de olika bassängerna i sjön. De uppmätta halterna varierade också under året. Denna studie bidrar därför till en bättre förståelse för vad som händer med organiska miljöföroreningar i stora sjöar, säger Oksana Golovko.
För de flesta miljöföroreningar hittades högre koncentrationer på våren.
– Vissa av säsongsvariationerna kan vara förknippade med konsumtionsmönster. Det gäller till exempel för antihistaminer, som framförallt används på våren för att behandla allergiska reaktioner när pollenhalterna är höga. Andra organiska miljöföroreningar hade mer jämn koncentration över året, säger Oksana Golovko.
För de flesta av de föroreningar som hittades finns det inga riktlinjer för tillåtna koncentrationer i sjö- eller dricksvatten, och endast ett fåtal ingår i regelbunden övervakning av sjöar och vattendrag. Systematiska mätningar av organiska miljöföroreningar och bättre kunskap om toxiciteten hos dessa föroreningar bör prioriteras, särskilt med tanke på det ökande behovet av dricksvatten som förväntas från en växande befolkning i och runt Stockholm och Mälaren.
– Studiens relevans understryks av att Mälaren är Sveriges viktigaste dricksvattentäkt och kunskap om förekomsten av föroreningar krävs för att säkerställa god vattenkvalitet, säger Oksana Golovko.
Vatten är livsviktigt. På SLU arbetar över 400 forskare och experter med vattenfrågor, från källa till hav. Vi bidrar med kunskap för att nå de globala hållbarhetsmålen i frågor som rör vattenkvalitet, livet i vatten och människans användning av vattenresurser. Läs mer på www.slu.se/vattenforum.