Älgforskare hjälpte polisen att lösa dödsfall

UR ARKIVET. Kvinnans make hittade henne efter flera timmars letande, illa tilltygad och död, nere vid en sjö.

– För oss var skadebilden okänd. Vi hade aldrig sett något liknande, säger kriminaltekniker Johan Bruun från Polismyndigheten i Kalmar län.

Flera omständigheter, bland annat skadorna på kvinnans kropp, gjorde att maken anhölls misstänkt för att ha mördat sin fru, förmodligen med hjälp av en gräsklippare. Men när polisen skickade gräsklipparen till Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) för analys, så hittade SKL ingenting i den som kunde binda maken till något brott.

– Vi hade 150 olika spår som vi följde upp. En vändpunkt var när vi fick veta att de hårstrån som vi funnit på kvinnans kropp var av hjortdjurstyp. Noggrannare analyser visade att det var älghår, säger Johan Bruun.

Hundvalpen störde ilsken älg

I detta skede blev professor Göran Ericsson och forskningsingenjör Eric Andersson kontaktade av Rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp.

– Polisen kom upp till oss och presenterade förundersökningsmaterialet och bad om ett sakutlåtande. Frågan handlade om hur älgar kan skada människor, säger Göran Ericsson.

Göran Ericsson och Eric Andersson kom oberoende av varandra fram till att det med stor sannolikhet var en älg som orsakat skadorna på kvinnan. SLU-forskarnas slutsats var att hundvalpen troligen irriterat älgen.

Förmodligen var det en ung älgtjur, som var i början av brunstperioden, och som då kan uppvisa ett mer aggressivt beteende än normalt. När älgen gjorde utfall sökte hunden skydd hos matte. Förmodligen lyfter kvinnan upp hunden, men ramlar sedan när hon försöker undkomma älgen. Älgen fullföljde då attacken genom att upprepade gånger attackera kvinnan med både horn och klövar.

– Det här är en unik och tragisk händelse. Älgar kan vara aggressiva mot människor och göra utfall, men för att det ska gå så här illa krävs en serie olyckliga omständigheter, säger Göran Ericsson.

Stora mängder älgsaliv gav lösningen

En annan nyckel till lösningen var forskarnas kunskap om att attackerande älgar frustar spott och fradga. Därför borde det gå att hitta älgsaliv på kvinnans kläder. Polisen skickade då en ny förfrågan till SLU om det kunde vara möjligt att göra en salivanalys på kläderna. Förfrågan landade hos SLU-forskaren Göran Spong, som höll på med ett projekt där de extraherade DNA från salivrester på grenar i skogen.

– Vi hade en metod för att göra DNA-analyser på älgsaliv eftersom vi var intresserade av att veta vilka hjortdjur som betar var i skogen, berättar Göran Spong.

SKL skickade upp bitar av kvinnans kläder till SLU som laboratorieingenjör Helena Königsson analyserade. Då det handlade om ett mordfall genomfördes analyserna med extremt stor noggrannhet och hon körde också flera kontroller på människo- och hundsaliv.

– Det kändes bra att kunna hjälpa till. Här hjälpte vi ju faktiskt någon som var misstänkliggjord och satt illa till, säger Göran Spong.

Johan Bruun berättar att pulsen gick upp när han fick telefonsamtalet från SKL som meddelade SLU-analysens resultat.

– SKL sa att SLU hittat tio gånger så mycket älg-DNA på jackan som man hittar humant DNA på en cigarettfimp. Tillsammans med SLU-forskarna gick vi gick igenom materialet på nytt. Efter det mötet kunde vi från polisens sida gå ut och säga att vi var övertygade om att det var en älgtjur som hade dödat kvinnan, säger Johan Bruun.

Samtidigt blev också maken helt avskriven från alla misstankar.

Nyheten spreds över världen

Lösningen på fallet gav stort eko i svensk och internationell media. Enligt både Göran Ericsson och Johan Bruun är detta det första väldokumenterade fallet av när en älg dödar en människa.

– När man har något helt nytt vet man inte vilka typiska skador som man ska leta efter. Med det här fallet jobbade vi med att utesluta allting, ända tills vägs ände. Nu har vi en referens, om det skulle vara så tragiskt att detta skulle hända igen, säger Johan Bruun.

Text: Ulla Ahlgren