Älgkalvar – försommarens viktigaste föda för björnen
Bara tänder och klövar finns kvar efter att björnen ätit sig mätt. Under några intensiva veckor varje år äter en björn i snitt 7-8 älgkalvar för att sedan återgå till att äta gräs, örter, myror och bär.
I dag den 14 april infaller Tiburtiusdagen, den dagen då björnen enligt folktron lämnade idet efter 6-7 månaders vintersömn. Det stämmer ganska bra med verkligheten men björnar kommer ut ur idet vid lite olika tidpunkter på våren beroende på väder och om de har ungar eller inte.
– Först kommer vuxna hanbjörnar ut och sist kommer honor med årsungar, som är födda i idet under vintern, säger Jonas Kindberg, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och ansvarig för det skandinaviska björnprojektet.
Björnen är allätare
Björnen är en omnivor, allätare, och äter det som är tillgängligt under olika säsonger. På hösten blir det mängder av bär, främst blåbär och lingon men också kråkbär. Bären hjälper björnen att bygga upp ett rejält fettlager som den sedan lever på under tiden i idet.
På våren är det mindre med mat. Det kan bli lite rester från döda djur, gräs, renkalvar, stackmyror och så möjligen en eller annan älg. När älgkorna kalvar i slutet på maj och början på juni så är ger det möjligheter för björnen till mer föda.
– En vuxen björn tar i genomsnitt 7-8 älgkalvar under några intensiva veckor. Variationen mellan olika individer och år är dock stor. Ibland tar en björn upp till ett 15-tal kalvar, för att året efter kanske bara ta någon enstaka eller ingen alls, säger Jonas Kindberg.
Björnen äter upp hela älgkalven utom tänder och klövar. Det tar ungefär två dygn och björnen stannar oftast i närheten under denna tiden. Efter denna korta tid övergår björnen till att äta gräs och örter samt en hel del hästmyror. Sedan blir det sensommar och höst och är det återigen dags för fest på bär.
Kontaktinformation
Institutionen för vilt, fisk och miljö