Förra hösten visade SLU:s ordinarie fiskövervakning att det var ovanligt gott om småtorsk nära kusten i Bohuslän. Den ovanligt starka rekryteringen 2019 följs nu upp i ett nytt projekt som studerar förutsättningarna för återhämtning av torsken i Västerhavet.
– Vi vill följa upp hur det gått för småtorskarna och hur många som finns kvar, och ta reda på om kustens livsmiljöer fortfarande fungerar som barnkammare för torsken. För samtidigt som det fanns mycket småtorsk förra året har det sett mörkt ut för torsken under en lång tid och det finns fortfarande i stort sett inga torskar större än 40 centimeter längs kusten, säger Håkan Wennhage, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Torsken har haft en roll som nyckelart såväl i kustens som i de större havsområdenas ekosystem, samtidigt som arten varit en viktig målart i allt ifrån fritidsfiske till storskaligt trålfiske. Torskfiskar har dessutom visat sig utgöra bifångst i ett stort antal fiskerier, både som ungfisk och av kommersiell storlek. Efter ett historiskt överfiske har ett antal förvaltningsåtgärder satts in för att torskbestånden ska ges möjlighet att återhämta sig; åtgärder som dock haft ringa eller ingen framgång.
–Den allvarliga situationen med låga tätheter av torsk gör det även svårare att studera orsaker till nedgång i bestånden och utebliven återhämtning. Fångas det ingen torsk är det helt enkelt svårt att studera hur den mår eller hur den reagerar på olika påverkans- och miljöfaktorer och därför vill vi ta tillfället i akt att följa 2019 års starka rekrytering, säger Håkan Wennhage.
I det nya projektet, som finansieras av Havs- och vattenmyndigheten, har nya provfisken startats på ett antal stationer i Skagerrak. Förutom att räkna och mäta fångsten tas ett stickprov med till laboratoriet för att bland annat undersöka fiskarnas kondition, tillväxt och ursprung.
Projektet samlar även in dietprover från säl och skarv för att ta reda på hur stor del av deras diet som består av just torsk.
–Det är en utmaning att försöka ta reda på vad djur som tillbringar sin mesta tid under vattnet äter. En fördel med spillningsprover är att man kan få in prover från samma djur flera gånger och därmed övervaka dieten i olika områden över tid. Förutom att analysera sälarnas matvanor använder vi även spillningsproverna till genetiska undersökningar för att få information om hur många sälar det finns i de olika områdena, säger Karl Lundström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Vatten är livsviktigt. På SLU arbetar över 400 forskare och experter med vattenfrågor, från källa till hav. Vi bidrar med kunskap för att nå de globala hållbarhetsmålen i frågor som rör vattenkvalitet, livet i vatten och människans användning av vattenresurser. Läs mer på www.slu.se/vattenforum.
Håkan Wennhage, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
hakan.wennhage@slu.se, 010-478 40 51, 076-133 44 55
Karl Lundström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
karl.lundstrom@slu.se, 010-478 41 38