Nyhet

Följ med under älgens år

Publicerad: 09 april 2020
Älgkalv som ligger ned. Foto.

Hur ser ett år i älgens liv ut? Vilka utmaningar möts den av och vad är viktigt för att klara dessa? Följ med under ett älgår så får du veta.

Våren

Våren

När temperaturen stiger och snön försvinner är det dags för de älgar som överlevt vintern att äntligen få börja att äta upp sig. Äldre älgtjurar är ofta de djur som är svaga när våren kommer liksom riktigt gamla älgkor.

Under den tidiga våren är bärriset viktigt för älgarna. De går fram som levande gräsklippare för att främst få sig så mycket bärris som möjligt i väntan på att naturen grönskar igen.

Bärris. Foto.

Foto: Susanna Bergström, SLU

Korna behöver energi så att de är i bra form när kalvarna ska födas och senare dia, älgtjurarna behöver återfå sin storlek och återbilda hornen inför höstens parningsperiod. Den tidiga våren är en väntan på att det nya älgåret tar sin början.

Året börjar när kalvarna föds

Älgens biologiska år börjar i maj-juni då kalvarna föds. En älgko föder en eller två kalvar. Det är extremt sällsynt, men kan hända att en älgko får tre kalvar. En nyfödd kalv väger normalt mellan 10 och 15 kg men det finns en stor variation inom och mellan olika delar av Sverige. Tvillingkalvar är lättare än enkelkalvar, och äldre kor föder tyngre kalvar.

 Älgko och kalv

Foto: Jörgen Wiklund

I södra Sverige får älgkon sin första kalv när hon är 2-3 år gammal, men längst upp i norr kan kon vara 4-5 år när hon kalvar första gången. När kalven föds kan den ganska direkt stå upp och dia kon, och inom några timmar gå själv kortare sträckor.

Älgkalvar kan redan första veckan gå sträckor på en eller flera kilometer på ett dygn. Vi har också dokumenterat att kalvar från 3 dagars ålder kan simma över mindre sjöar eller korsa älvar.

Den första tiden är kalven beroende av att få dia mjölk från kon. Älgmjölk är en näringsbomb som gör att kalven växer snabbt den första tiden. Successivt övergår kalven till att äta färska löv eller annan späd vegetation för att fortsatt kunna växa snabbt.

Visste du att en älgkalv under sommarmånaderna kan öka 1-2 kg i snitt per dygn fram till september?

Sommaren

Sommaren

När kon har fött kalven i maj-juni så börjar en hektiskt tid. Samtidigt som kalven ska växa måste kon göra sig redo för brunsten och den kommande vintern.

Lyckas kon äta upp sig till slutet av september samtidigt som hon föder upp sina kalv, ja då kommer hon också att ha tillräckligt med näring för att para sig. Så en bra sommar avgör i år avgör om kon får några kalvar nästa år.

 Brunbjörn i skog. Foto.

Foto: Alexander Kopatz

Om det finns björnar där älgar har fött sina kalvar så är det stor risk att en del kalvar tas av björnarna de första levnadsveckorna. En del björnar blir riktiga kalvspecialister - och en del älgkor blir specialister på att försvara sina kalvar så att björnen inte lyckas ta älgkalven.

Om en älgko förlorar sin kalv eller kalvar till björnarna så är det på ett sätt en vinst för henne trots förlusten - hon behöver inte dia kalvarna och då satsa all energi på sig själv. Det är vanligt att kor som förlorat sina kalvar får två kalvar året efter.

Under sommaren ska reserverna byggas upp

En bra sommar och höst gör att älgkon kan lägga på sig en stor fettreserv som hon kan leva av under vintern. Eftersom vintern är längre i norr än i söder måste älgar i norra Sverige lagra mer fett.

Om kon fokuserar både på att göra det bästa så att både kalven och hon själv är i så bra kondition som möjligt - så fokuserar tjuren bara på sig själv under sommaren. Tjuren äter så mycket som möjligt av den energirika vegetationen som sommaren erbjuder. Energin går till hornen som växer och till att först återhämta sig efter vintern, och därefter för att växa så mycket det går inför höstens parning. Liksom kon lagrar tjurarna mycket energi i form av fett - men det kommer att vara borta när vintern kommer.

Hösten

Hösten

Hösten är älgens parningstid. I slutet av september till början av oktober är de flesta kor i så god kondition att de är redo för att para sig; korna kommer i brunstperioden. Tjurarna är nu stora och feta med nyfejade horn - redo att jaga bort och fajtas med andra tjurar om vem som ska få para sig med korna under det dygn de är mottagliga.

 Älg med lös basthud på hornen. Foto.

När älghornen har växt klart strax före brunsten fejar tjuren bort det skyddande lagret av basthud. Foto: Jörgen Wiklund

Tjurarna slutar att äta helt under den tid kornas brunstperiod är. Ju större tjur, desto längre tid är den tid som tjuren helt slutar äta. När kornas brunstperiod är slut är också energireserverna förbrukade för de flesta tjurarna. Korna däremot har inte gjort av med någon extra energi så deras fettreserver finns kvar för vinterns utmaningar och perioder av svält.

Hösttid är jakttid

Hösten är också jakttid. I Sverige skjuter vi cirka 80 000 älgar, det har varierat mellan 80 och 100 000 älgar det senaste decenniet. Älgar som skjuts under jakten är mellan en femtedel och en tredjedel av alla älgar som finns. Jakten i Sverige utgör för vuxna älgar den vanligaste dödsorsaken.

I Sverige har vi sedan 1960-talet inriktat jakten mot tjurar och kalvar för jaga uthålligt över tiden. Kor som är i den ålder som föder kalvar jagas bara i undantagsfall eller om målet är att minska älgpopulationen i ett område. Huvuddelen av älgjakten är avslutad i början av november.

Vintern

Vintern

Den sena hösten och tidiga vintern är älgarnas brytningstid. Kylan kommer tillbaka och vegetationen kan inte erbjuda samma näring längre.

Ungefär i mitten av november slutar älgarna att öka sin vikt. Det som älgen nu har lagrat som fett är det som ska ta den genom vintern som kommer.

Vandrar från sommar- till vinterområde

Den sena hösten och tidigare vintern är också den tid då älgarna byter från sitt sommarområde till vinterområde. I södra Sverige kan i många fall sommar- och vinterområdet vara samma område eller olika områden som bara ligger någon kilometer från varandra.

I norra Sverige är det vanligare att älgar vandrar flera kilometer upp till flera mil från sitt sommarområde till sitt vinterområde. Vandringen tar tid. En del älgar börjar vandra i slutet av november men är först framme efter nyår på sina vinterområden. Varför stressa och göra av med energi i onödan - den energin behövs för att överleva en vinter som älgarna inte vet hur bra eller dålig den kommer att vara.

 Älg på väg, vinter. Foto.

Foto: Jörgen Wiklund

Senhösten och den tidiga vintern är trafikolyckornas tid då älgarna blir påkörda på våra vägar. Orsaken till att olyckorna ökar under den här tiden är att älgarnas aktivitet sammanfaller med när vi människor är aktiva samtidigt. Många åker till och från arbete och skola mellan klockan 6-8 och 16-18. Just under senhöst och vinter är dessa tider då gryningen och skymningen är - och älgarna är mest aktiva året runt.

Älgarna sparar energi

Under vintern går älgarna ned i aktivitet för att spara energi. De rör sig mindre, både pulsen och kroppstemperatur går ned för att minska energiåtgången.

För en vuxen älg är inte kyla eller snö något problem. En vuxen älg i bra kondition klarar lätt temperaturer på minus 30 grader eller mer. Pälsen är isolerande och släpper inte ut någon värme. Om du skulle kunna lägga snö på en älgs päls smälter den inte - men stoppar du in ett finger en bit i in pälsen kommer temperaturen vara flera plusgrader.

En kalv kan ha det tuffare på vintern. Kalven är mindre än den vuxna älgen och har därför svårare att både lagra energi och skydda sig mot kylan. En vuxen älg är som 2-liters termos; det tar lång tid för vätskan i den stora termosen att kallna - och en kalv är som en halvliters termos, det går snabbt för den mindre vätskemängden i den lilla termosen att kallna.

Vårvintern

Vårvintern

När vintern börjar övergå i vår vaknar älgarna till liv igen. Solen gör att snön smälter och älgarna kommer åt vegetationen igen.

De använder gärna det bärriset som nu finns i de betesbrunnar som smälter fram skogen när dagarna blir längre. Dock, den föda de kommer åt är fortfarande av ganska dålig kvalitet - men det är bättre än den kvistdiet som de fått hålla till godo med under vintern då snön täckt landskapet.

Dags att vandra igen

När våren knackar på dörren är det dags för att älgarna att flytta sig eller vandra till sina sommarområden. Korna har ganska bråttom - på några dagar till ett par veckor kan de ha gått från sina vinterområden till sommarområden.

Älg i skog. Foto.

Foto: Jörgen Wiklund

På sommarområdet ska de återigen föda sina kalvar, äta upp sig för att ge kalvarna di, och lagra energi inför brunsten och vintern. Och så börjar älgens år om igen för kon tills hon blir 15-17 år om hon inte dör av andra anledningar än svält och ålderdom.

Fakta:

Vill du veta mer om de olika händelserna under älgens år? På vår Facebooksida SLU Natur delar vi varje dag med oss av kunskap. Följ oss där och på slu.se/alg.