Nyhet

Jordbrukets bidrag till klimatutmaningarna ska ökas med nytt europeiskt forskningsprogram

Publicerad: 06 april 2020
Traktor på ett fält, foto.

Ett nytt europeiskt forskningsnätverk inriktat på jordbruksmark ska öka jordbrukets bidrag till viktiga samhällsutmaningar. I Sverige leds programmet av SLU. Arbetet är fakultetsövergripande och koordineras av institutionen för mark och miljö. Sverige har särskilt ansvar för utbildning inom markvetenskap och ansvarar för att göra markdata tillgängliga för att användas som underlag för policyutveckling och gemensam jordbrukspolitik. I programmet, som löper över fem år och omfattar 80 miljoner €, deltar 24 EU-länder.

Den första februari startade det nya europeiska forskningsprogrammet Towards climate-smart sustainable management of agricultural soils. Kort skrivs programmetEJP Soil och handlar om hållbar användning av jordbruksmark. Inom programmet kommer ett europeiskt forskningsnätverk byggas med inriktat på jordbruksmark. Målsättning är att öka jordbrukets bidrag till viktiga samhällsutmaningar som att anpassa oss till och begränsa klimatförändringar, främja hållbar jordbruksproduktion och ekosystemtjänster, att förebygga och begränsa markförstöring samt att återställa utarmad mark.

80 miljoner € över fem år

EJP Soil koordineras av INRAE ​​från Frankrike och Wageningen University & Research, Nederländerna. Totalt omfattar programmet 80 miljoner € över fem år och EU bidrar i form av en medfinansiering på 40 miljoner €. Programmet har 26 partnerinstitut från 20 EU-länder med medverkan även från Norge, Schweiz, Storbritannien och Turkiet.

Ett program med fyra huvudkomponenter

I EJP Soil finns fyra olika huvudinriktningar med syfte att stärka Europas nyttjande av jordbruksmark:

  1. Utveckling av ny kunskap i form av forskningsprojekt med fokus på hållbar markanvändning för miljö, klimat och produktion.
  2. Harmonisering av information genom utbyggnad av en gemensam europeisk databas för lagring, organisering och rapportering av markdata.
  3. 3.     Kapacitets och kompetensutveckling och stärkt nätverk mellan forskare och institutioner främst genom doktorandkurser, forskarutbyten för forskare och informationssatsningar för att öka medvetenheten om markfrågornas betydelse.
  4. Kunskapsöverföring och samverkan med jordbruksnäringen och beslutsfattare.

Svensk och europeisk markforskning kopplas ihop

I Sverige leds arbetet av institutionen för mark och miljö. Dessutom deltar ett flertal andra institutioner vid SLU. Genom gemensamma forskningsprojekt kopplas svensk och övrig europeisk markforskning samman. Detta leder till en förstärkning av den svenska forskningen och att den sätts in i ett europeiskt sammanhang på ett samlat sätt.

Framtidens utbildningsbehov ska analyseras

Sverige deltar, förutom i forskningsprojekt, i programmets alla huvudaktiviteter med ett speciellt ansvar för utbildning, forskarutbildning och forskarutbyten. Däri ingår även en kartläggning av utbildningar inom markområdet i hela Europa och en analys av framtida utbildningsbehov.

Tillgängliga markdata blir underlag för jordbrukspolitiken

Svenska forskare deltar dessutom i en samordning av befintlig kunskap bland annat genom att markdata över hela Europa harmoniseras och görs tillgängliga inom hela EU. Den samlade informationen och kunskapen kan sedan användas som underlag för policyutveckling och för kommande arbete med EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Fakta:

Markvetenskap är ett multi- och interdisciplinärt ämne som omfattar samspelet mellan biologiska, kemiska och fysikaliska processer och egenskaper i markmiljön. Vid institutionen för mark och miljö bedrivs forskning om samspelet mellan människan, marken, växten och den omgivande miljön i skogs- och jordbrukslandskap samt urbana miljöer. I miljöövervakning och miljöanalys och i långliggande fältförsök följs tillstånd och förändringar upp.

Relaterade sidor: