I skrivande stund är nästan alla Europas skolor stängda till följd av Covid-19. I Sverige hålls än så länge våra grund- och förskolor öppna medan pedagoger och elever gör sitt bästa för att följa Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer för att minska smittspridningen. Ett av Folkhälsomyndighetens tips på förebyggande åtgärder mot luftvägsinfektioner är att ”se över möjligheterna att förlägga verksamhet och raster utomhus. Verksamhet i förskola och fritidshemmet, men även viss undervisning som idrottsundervisning, kan ha större möjligheter att genomföras utomhus.”
Kunskap om barns och ungas utemiljö
Forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har studerat barns och ungas utemiljöer i decennier – skol- och förskolegårdar, lekplatser och andra platser för lek och lärande.
– Just nu öppnas ett fönster för pedagoger och elever att prova utomhuspedagogikens fördelar. Samtidigt som vi minskar smittspridningen genom att vara ute kan vi få del av fördelarna med undervisning i det fria. Utomhusundervisningen är ett bra komplement i skolan eftersom den bygger broar mellan teori och handlingsburen erfarenhet, menar Lena Jungmark, nationell samordnare för frågor som berör barns och ungas utemiljö.
Vid SLU arbetar landskapsarkitekter, miljöpsykologer, stadsplanerare, naturvägledare och många fler med frågor om hur man planerar, utformar och inkluderar barnens perspektiv i både forskning och undervisning. Tankesmedjan Movium vid SLU, där Lena Jungmark är anställd, har sedan 2006 regeringsuppdraget att utveckla och samordna kunskap om barns utemiljöer. Movium har arbetat med stadsutvecklingsfrågor i 40 år (jubilerar i år) och har frågan om barnens utrymme i staden som ett av sina fokusområden.
Naturen som friskfaktor och motivationskälla
Fredrika Mårtensson, universitetslektor i miljöpsykologi vid SLU Alnarp har i sin forskning visat hur naturen utgör en friskfaktor i barns vardag med inverkan på deras lek, lärande och hälsa. Studierna visar att förskolebarn med tillgång till rymliga, gröna och varierade utemiljöer får bättre koncentration och nattsömn, ökat välbefinnande och färre infektioner – och störst är effekterna i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. För barn i skolåldern gör grön miljö att det psykosociala klimatet förbättras på skolgården. Men den ökade fysiska aktivitet hos barnen när undervisningen flyttar bjuder också på utmaningar för lärarna:
– När lektionen flyttas ut blir barn mer nyfikna och rörliga både i kropp och sinne och det blir en utmaning för lärarna att utforma uppgifter som tar tillvara deras rörelseglädje, beskriver Fredrika Mårtensson.
Bäst visar det sig bli om man låter barnen välja hur de skall använda utemiljön för att lösa olika uppgifter. I Alnarps landskapslaboratorium skapar man nu mark med högt lekvärde tillsammans med barn och experter på ekologi och design. I systematiska studier jämför man även hur natur och olika prefabricerade och digitala element påverkar barnens aktivitet.
– Det krävs platser med potential för lek och lärande i barns närmiljö och en fundamental uppgift för forskningen är att ta reda på hur man kan bygga in kontakt med flora och fauna i barns vardag, konstaterar Fredrika Mårtensson.
Naturen är ett utmärkt klassrum!
Petter Åkerblom, universitetslektor i landskapsarkitektur vid SLU Uppsala, är redaktör för kunskapsöversikten Klassrum med himlen som tak (2018), ett samarbete med Tankesmedjan Movium vid SLU och Linköpings universitet, på uppdrag av Utenavet. Här presenteras forskning som visar hur regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt under skoldagen genererar en rad goda effekter. Bättre koncentration, arbetsminne och studiemotivation är några.
– Naturen är ett utmärkt klassrum! Om man flyttar ut en del av undervisningen ökar det elevernas skolprestationer. Men naturkontakten är också bra för grundskoleelevernas hälsa och välbefinnande, liksom för deras personliga och sociala utveckling. I förlängningen stärks både självkänsla, impulskontroll, kreativitet och samarbetsförmåga, berättar Petter Åkerblom.
Natur och stadslandskap erbjuder alternativa platser för lärande där eleverna får direktkontakt med samhället. Att eleverna rör sig ger i sig goda effekter på lärande och utveckling. En nationell kartläggning visar att bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når upp till rekommendationen att röra sig en timmes om dagen.
Klassrum med himlen som tak studerar och sammanställer ett stort antal vetenskapliga publikationer och evidensen är god.
– Det vetenskapliga stödet är tillräckligt starkt för att utomhusundervisning borde implementeras i hela utbildningssystemet på alla nivåer för att bidra till bättre måluppfyllelse och bättre betyg, menar Petter Åkerblom.
