En kris som orsakas av t.ex. långvarig torka, översvämning, skogsbrand eller storm kan sätta stor press på det svenska lantbruket. En arbetsgrupp med forskare från bl.a. SLU, SVA och Jordbruksverket har fått medel för att kartlägga sårbarheter inom produktionen av animaliska livsmedel och jobba med kris- och klimatanpassning av svensk animalieproduktion.
Myndighetsnätverket för klimatanpassning, som leds av SMHI, har gett medel till projektet ”Livsmedelsförsörjning – produktion och tillgång av animala livsmedel under en kris till följd av klimatförändring och extremväder”. Projektet syftar till att kartlägga sårbarheter och anpassningsbehov för animalieproducenter under en kris, för att kunna planera för en större säkerhet i livsmedelsförsörjningen.
I arbetsgruppen ingår representanter från SLU, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Jordbruksverket. Livsmedelsverket kommer att vara en dialogpart. SLU Future Food har en samordnande roll och bidrar med viss finansiering.
Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel är låg och tillgången till kritiska insatsmedel såsom foder, mediciner, konstgödsel, reservdelar och drivmedel är starkt importberoende. Produktionen av animala livsmedel är särskilt sårbar vid en kris såsom vid långvarig torka, översvämning, skogsbrand och storm. Bristen på insatsmedel och svårigheter med eldistribution kan försvåra eller omöjliggöra fortsatt produktion. Gris- och kycklingproduktion kräver t.ex. stadig tillgång på både foder och energi och frekventa transporter. Gräsätande djur kan klara sig lite bättre på kort sikt, men behöver också foder – särskilt utanför betessäsong, men även som komplement under betessäsong.
Smittspridning av allvarlig sjukdom kan förutom att vara en primär orsak till en kris även orsaka ett sekundärt problem då det under en kris kan vara svårt att upprätthålla hygien- och skötselrutiner och möjligheter till diagnostik och sjukdomsbekämpning kan försvåras. Sverige har dessutom få slakterier och mejerier, vilket gör att hantering, transport och distribution av mjölk och kött är starkt beroende av tillgång till energi och infrastruktur. Sårbarheterna kan vara många i händelse av kris eller extremväder.
- Inom det här samarbetet vill vi kartlägga sårbarheter och anpassningsbehov, både för primärproducenter och för efterföljande led, för att nå en större nationell säkerhet i försörjningen av animala livsmedel, säger Ann Albihn som är professor och forskare inom inom klimatpåverkan på djurhållning och smittspridning och knuten till både SLU och SVA.
Arbetsgruppen kommer att anordna mindre möten och en större hearing för att inhämta synpunkter och idéer och samtidigt arbeta för kunskapsspridning mellan myndigheterna, intressenter och producenter. Projektet kommer även att resultera i en rapport med förslag på vägar framåt för att nå en högre säkerhet i vår produktion av animala livsmedel under en kris, och förhoppningsvis också kunna leda till nya forskningsprojekt
Arbetet påbörjades i mars 2020 och beräknas vara färdigt i december 2020.
Ann Albihn, SVA. ann.albihn@sva.se
Annsofie Wahlström, SLU Future Food, annsofie.wahlstrom@slu.se
Myndighetsnätverket för klimatanpassning består av 24 myndigheter med sektors- eller informationsansvar för hur samhället påverkas av nutida och framtida klimat, samt 21 länsstyrelser som ansvarar för samordning av klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Utöver myndigheter ingår även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Nätverkets sekretariat finns på SMHI.
SLU Future Food