Fakta:
- Besök sidan från en dator, den fungerar inte från en smartphone.
- Du måste ha pop-up-fönster tillåtna i din webbläsare.
- Funkar inte sidan så testa att förminska fönstret i din webbläsare.
- Välj vilken älg du vill följa i rullmenyn upptill.
Trygga mamman fick sin kalv/sina kalvar tagna av björn, Jokern har kortaste avståndet mellan vinter- och sommarområdet och Ärrade damen har hängt kring byn Björksele hela sommaren. Allt detta kan forskarna utläsa från rörelseinformationen från halsbanden som älgarna bär.
I samband med förra årets sändningar av Den stora älgvandringen utrustades tre älgar med GPS-halsband. Älgarna är en del av den älgforskning som bedrivs vid SLU och tack vare halsbanden vet forskarna en hel del om hur året varit för älgarna.
I programmet gavs älgarna namnen Jokern, Ärrade damen och Trygga mamman. Tittarna väntade ivrigt på att få se dem passera SVT:s kameror, men alla tre valde en annan väg över Ångermanälven där SVT inte hade några kameror.
Så här har deras år varit.
Trygga mamman (4419) började sin vårvandring, vandringen mellan vinter- till sommarområde i slutet av april förra året. Den 29 april passerade hon Ångermanälven.
– Hon är den som vandrat längst av dessa tre, hon har ungefär 4,5 mil mellan sitt vinter- och sommarområde, säger Fredrik Stenbacka, forskningsingenjör vid SLU.
Trygga mamman har sitt sommarområde väst om Forsnäs, norr om Stenbithöjdens naturreservat i Västerbottens län. Den 24 maj efter kl. 13 kalvade Trygga mamman, men på kvällen fyra dagar senare var björnen framme.
– Enligt hennes rörelsemönster så kan jag se att hon med största sannolikhet har fått sin kalv, eller sina kalvar, björntagna vid halv nio, nio på kvällen, säger Fredrik Stenbacka.
Björnpredation på kalv innebär en rejäl störning för kon. Älgkon lämnar då kalvningsplatsen snabbt och långt, det kan röra sig om flera kilometer. Kon återvänder efter någon timme men gör direkt en ny snabb "utlöpa" från platsen.
– Det här kan fortgå i några dagar och kan ge ett stjärnformigt mönster med långa utlöpor som skiljer sig från annan störning, exempelvis om vi själva är i fält och observerar kon efter kalvning. Det syns också sen i kons rörelsemönster om hon rör sig med eller utan kalv, säger Fredrik Stenbacka och berättar att de tidigare verifierat flera björnpredationer med uppföljande fältbesök.
När det var dags för brunst flyttade Trygga mamman sig cirka 1 mil söderut till Stenbithöjdens naturreservat. Efter brunsten flyttade hon sig ytterligare 1 mil söderut och höll sig under senhösten kring Åkerberget.
– Vandringen tillbaka till vinterområdet startade exakt den 17 december, det syns tydligt på hennes rörelsemönster, säger Fredrik Stenbacka.
Hon hade lite problem vid Kullberg när hon skulle ta sig tillbaka, troligtvis bar inte isen riktigt, vilket du kan läsa om här. Men runt den 17 januari var hon tillbaka i sitt vinterområde kring Rosjön.
Ärrade damen (4996) började vårvandringen i slutet av april och passerade, precis som Trygga damen, Ångermanälven den 29 april. Hon vandrade upp till Björksele i Västerbottens län, en vandring på ungefär 3 mil, där hon kalvade den 23 maj efter kl. 22.30.
– Ärrade damen höll sig kring byn Björksele hela sommaren och hösten tills hon började vandra tillbaka mot vinterområdet den 16 december, säger Fredrik Stenbacka.
Hon tog sig snabbt över Ångermanälven vid Lillsele och var framme vid sitt vinterområde kring Rosjön den 7 januari. När Göran Ericsson och SVT var ute för att reka inför årets program den 19 februari i år såg de henne tillsammans med en kalv.
Jokern (4978) började även han vårvandringen i slutet av april förra året och passerade Ångermanälven den 26 april. Han vandrade upp till Åkerbränna som ligger i Västernorrlands län, men var inne i Västerbotten också någon sväng under sommaren och hösten. Han har ungefär 2,5 mil mellan sitt vinter- och sommarområde.
Den 29 december startade han vandringen tillbaka till vinterområdet. Även han hade lite problem vid älvpassagen vid Kullberg/Lillsele innan han tog sig över.
– Han var framme i vinterområdet vid Rosjön den 1 februari, men fortsatte av bara farten 15 kilometer till ner mot Storsjön, säger Fredrik Stenbacka.
Kommer vi få se SVT-älgarna på kamerorna i år?
– Det kan nog ingen säga, men chansen finns! Deras vårpassage över älven låg längre österut, men på höstreturen passerade både Jokern och Trygga mamman älven kring Kullberg så sträckan finns inom deras vandringsrutt, säger Fredrik Stenbacka.
Karta över SVT-älgarnas rörelsemönster under året. (Klicka för att förstora.)
Fredrik Stenbacka, forskningsingenjör
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
fredrik.stenbacka@slu.se, 090-786 81 92, 073-812 08 16