Nyhet

Samband mellan jordhälsa och skörd undersöks för att säkra skörd i extremväder

Publicerad: 06 april 2020
En hand som håller i jord med en daggmask i, foto.

Extremväder blir vanligare i framtiden och det medför stora utmaningar för det svenska jordbruket. Därför ska SLU-forskare i ett nytt projekt undersöka vilka samband som finns mellan olika jordbruksmetoder, jordhälsan och skörden. Dessutom ska intervjuer göras för att ta reda på hur lantbrukare funderar kring extremväder och klimatförändringar.

Forskning förutsäger att Sverige kommer att få högre temperaturer under sommaren och större variationer i nederbörd mellan år. Det här kommer att medföra enorma utmaningar för svenskt jordbruk när extremväder blir vanligare. Vad det kan innebära fick vi uppleva för två år sedan: en extrem torka under större delen av växtsäsongen ledde till drastiska skördeminskningar.

Samband mellan jordhälsa och skörd ska undersökas

I ett nytt forskningsprojekt vill forskare från SLU därför undersöka samband mellan brukningsmetoder som t ex jordbearbetning, växtföljd och gödsling med markkvalité, eller jordhälsa, som den också kallas för, och skördestabilitet. Projektet finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning (SLF).

– Vår hypotes är att en god jordhälsa förbättrar skördestabiliteten och att ett mera diversifierat system där t ex växtföljden varieras och jordbearbetningen minskas gör markens kvalitet bättre, berättar Thomas Keller.

Hur tänker lantbrukare kring klimatförändringar och extremväder?

I projektet kommer även undersökas hur lantbrukare funderar kring klimatförändring och extremväder. Projektgruppen består av forskare från gruppen för markmekanik och jordbearbetning på institutionen för mark och miljö, forskare vid SLU RådNu i Skara, samt rådgivare i Östergötland, Västergötland och Skåne. Gruppen ska samla ihop 60–70 lantbrukare i Västergötland och Östergötland.

– Vi kommer att göra enkätundersökningar och intervjuer för att identifiera risker, åtgärder och kunskapsluckor för att säkra en stabil växtproduktion i ett förändrat klimat. Vi kommer att mäta jordhälsan på 60–70 fält. Det gör vi genom att mäta olika markfysikaliska, -biologiska och kemiska markegenskaper och dessutom ska vi samla in flera års data om brukningsmetoder, skörd och väderlek. På så vis hoppas vi kunna kvantifiera samband mellan brukningsmetoder, jordhälsa och skörd. Vi kommer titta på hur både skördenivåer och skördestabiliteten påverkas, säger Thomas Keller.

Relaterade sidor: