2018 genomfördes en studie på svenska ekologiska gårdar med slaktkycklinguppfödning. Forskarna undersökte hälsa och djurvälfärd hos kycklingarna som var av de mer långsamtväxande sorterna Hubbard och Rowan Ranger. Hälsan hos fåglarna var generellt sett bra men det finns utrymme för förbättringar.
2015 blev de två mer långsamtväxande sorterna tillgängliga för storskalig produktion i Sverige och sedan dess har uppfödningen av ekologisk kyckling ökat markant. Även om den jämfört med den konventionella produktionen fortfarande är väldigt liten. Kunskapen om djurhälsa och djurvälfärd i ekologisk produktion i Sverige har dock varit begränsad och därför genomfördes studien på 8 av de 12 gårdar som födde upp ekologisk slaktkyckling 2018.
Besöken gjordes när kycklingarna var mellan 44 och 62 dagar gamla och förutom att undersöka djuren intervjuades också lantbrukarna om frågor som djurhållningsrutiner, djurhälsa, beteende, produktivitet och utevistelse, 50 fåglar undersöktes också kliniskt.
Knappt hälften av fåglarna som observerades klassades som måttligt smutsiga medan övriga klarade sig utan anmärkningar. En femtedel hade mindre till måttliga foteksem och drygt tio procent hade mindre hasskador. Inga av de observerade fåglarna hade svåra foteksem eller skador på hasorna. Inga hud-, tå-, eller kamskador observerades.
Resultaten visar att hälsan och välfärden generellt sett är bra hos de ekologiska kycklingarna men det finns utrymme för förbättringar inom bland annat fjäderdräkts- och fothälsa.
Studien som ännu inte är publicerad, är en del av SLU Ekoforsk-projektet Kycklinghybrider där Jenny Yngvesson från Institutionen för husdjurens miljö och hälsa är projektansvarig.
Studien är också är en del av CORE Organic Cofund-projektet Freebirds som koordineras av Stefan Gunnarsson, från Institutionen för husdjurens miljö och hälsa.
Läs mer:
How is the bird health at Swedish organic broiler farms?
Mer läsning från tidigare projekt:
Produktionssystem för ekologiskt kycklingkött