Kontaktinformation
Sidansvarig: david.stephansson@slu.se
Runt om i landet finns hobbyodlare som med stor möda försöker få fram fina och goda jordgubbar. En forskargrupp från SLU vill ta vara på detta engagemang och lanserar nu en webbaserad jordgubbs-app där odlarna kan identifiera och rapportera in värdefulla observationer av arter som finns på eller i närheten av jordgubbsplantorna. Målet med denna medborgarforskning är att ta fram bättre odlingsråd för svenska trädgårdar, bl.a. när det gäller skadegörare.
Jordgubbar är ett älskat inslag i den svenska sommaren och många odlar egna jordgubbar i trädgårdslandet, på balkongen eller på uteplatsen. Men bären och plantorna är inte bara lockande för oss, utan även för andra. Rådjur, fåglar, sniglar, gråsuggor, mögel och virus, för att nämna några. En del av dessa arter kan kanske även hjälpa till att hålla skadegörare borta.
– Vi vill veta vilka arter som har störst inverkan på odlingen av jordgubbar i trädgårdar och på balkonger i hela Sverige. Men också vilka andra faktorer som har stor betydelse – t.ex. hur tätt plantorna står, vilket substrat de växer på, sorten, plantornas ålder och väderförhållanden. För att kunna besvara de här frågorna behöver vi hjälp av odlarna, säger René van der Wal, som är gästprofessor i medborgarforskning vid SLU:s institution för ekologi och en av initiativtagarna till projektet.
Tillsammans med SLU-kollegor i Uppsala och Alnarp har han tagit fram Jordgubbsappen – ett verktyg för artbestämning och rapportering av arter som finns i jordgubbsplanteringar. Appen finns på webben och behöver inte laddas ner, dvs. den kan användas vid datorn eller från mobiltelefonen. Nu uppmanar de alla som odlar jordgubbar hemma – oavsett om det är i kruka, odlingsbädd, växthus eller på friland – att titta extra noga på sina jordgubbar under våren och sommaren, från det att blommorna är i knopp tills bären är mogna.
– Vi vill att de ska använda Jordgubbsappen för att identifiera vad som lever på bär och plantor, och sedan rapportera sina observationer till oss en gång i månaden, eller oftare. Alla observationer bidrar till forskning om riktigt bra jordgubbsodling i trädgården – tillsammans kan vi lära oss mer, säger René.
Forskare vid SLU kommer att analysera och bearbeta informationen om vilka organismer som upptäcks i jordgubbsodlingar i olika delar av Sverige. Observationerna och rapporterna kommer att hjälpa dem att utveckla vägledning och växtskyddsråd för jordgubbsodling i svenska trädgårdar.
Projektet är en "pilotstudie", vilket innebär att forskarna också kommer att lära sig hur appen behöver anpassas för att fånga så många observationer som möjligt. En sammanställning av resultaten kommer att göras tillgänglig efter sommaren.
Varför just nu? FN har utsett 2020 till det Internationella växtskyddsåret (IYPH). Forskarna vill med detta medborgarforskningsprojekt lyfta fram betydelsen av växtskydd och växthälsa. På SLU pågår mycket forskning och andra aktiviteter som kopplar till växtskydd och det internationella växtskyddsåret.
Bakom utvecklingen av Jordgubbsappen står Paul Becher, Katja Fedrowitz, Karl Lundén, Johan Stenberg och René van der Wal, med stöd av många kollegor och SLU:s Plattform växtskydd. För teknik och underhåll ansvarar Ahmad Hajji Mlle.
René van der Wal (https://www.slu.se/en/ew-cv/rene-van-der-wal/)
rene.van.der.wal@slu.se, 018-67 23 57 (på engelska)
Paul Becher (https://www.slu.se/en/ew-cv/paul-g.-becher/)
paul.becher@slu.se, 040-41 53 05
Katja Fedrowitz (https://www.slu.se/cv/katja-fedrowitz/)
katja.fedrowitz@slu.se, 018-67 21 96
Karl Lundén: karl.lunden@slu.se
Johan Stenberg: johan.stenberg@slu.se
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)
Jordgubbsplanta i trädgården. Fotograf: Katja Fedrowitz, SLU
Jordgubbsblomma som skadats av en larv av arten smultronlövbagge. Fotograf: Alejandro Ruete, SLU
En blomfluga (Sphaerophoria rueppellii) som pollinerar en jordgubbsblomma. Fotograf: G. Rehermann
Jordgubbar. Fotograf: Julio Gonzalez, SLU
Sidansvarig: david.stephansson@slu.se