Lantbrukares tankar om ändrade förutsättningar och om framtiden i ny rapport

En tredjedel av Sveriges lantbruksföretag har lagts ner under de senaste 25 åren. Det är mot den bakgrunden som de fyra forskarna bakom rapporten, som alla arbetar med frågor kring landsbygdsutveckling, ville undersöka vilka samhällsförändringar som har påverkat lantbruket i olika delar av landet. Länge har utvecklingen gått mot allt färre och större gårdar, men ett storskaligt jordbruk kräver stora investeringar i dyr teknik, och markpriserna pressas också uppåt i områden med de bästa jordarna.

– Lantbruket i Sverige har väldigt olika förutsättningar på olika platser, och alla gårdar har också sina unika förutsättningar. Lantbrukarna anpassar sig till en föränderlig omvärld och har olika strategier för sina verksamheter. Vi ser till exempel att många klarar sig bra på andra sätt än genom den stordrift som ofta har lyfts fram som den mest konkurrenskraftiga driftsformen. En poäng med rapporten är att lyfta fram denna diversitet som en styrka i det svenska lantbruket idag, säger Flora Hajdu, projektledare.

Studien om Sveriges förändrade lantbruk har utgått från en undersökning som gjordes i början av 1990-talet, där 350 jordbrukshushåll i tre olika regioner intervjuades. Forskarna hittade 265 företag som brukade samma mark som de som var med i den äldre studien. Lantbrukare från totalt 40 av dessa företag intervjuades under 2017–2018. De tre regionerna, utvalda för att förutsättningarna för lantbruk ser helt olika ut, är Ångermanland, Västergötland och Skåne.

– Jag var med i den ursprungliga studien på 1990-talet, säger Cecilia Waldenström, forskare i projektet. Det är intressant att se förändringarna i de olika regionerna och hur skillnaderna mellan den nordligaste regionen och de två mer sydliga har ökat. Det gäller dels jordbruket i sig, men också alla de företag och tjänster som omger lantbruket. Livsmedelsindustri, rådgivning och säljare, allt tunnas ut i den nordliga regionen och lantbrukarna söker nya vägar.

Lantbrukarna lyfter fram några förändringar som har spelat stor roll för hur deras företag har utvecklats: den snabba teknikutvecklingen, ett ökat intresse för miljö och djurskydd i samhället, förändrad efterfrågan från konsumenterna och lantbruksrådgivningens utveckling. Även andra samhällsförändringar som inte har direkt koppling till lantbruket har påverkat:

– I en del av projektet har vi utforskat hur det fungerar att kombinera att vara förälder och att driva en gård, med tanke på hur synen och förväntningarna på föräldrar och särskilt pappor har förändrats sedan 1990-talet, säger Camilla Eriksson, den forskare i projektet som har fokuserat på genusperspektiven. Medan några av de intervjuade papporna har berättat att det är extra besvärligt att kombinera just lantbruk med faderskap på grund av att det exempelvis är svårt att hitta ersättare som kan driva gården under en föräldraledighet, har andra lyft fram att det finns saker med att driva gård som faktiskt underlättar att vara en aktiv förälder, som att det finns mycket att göra ihop med barnen på en gård samt att någon alltid är hemma.

Forskarna bakom studien har lite olika bakgrunder även om de alla arbetar inom forskningsfältet landsbygdsutveckling. Alla har bidragit med sitt perspektiv på det som framkommer i intervjustudien.

– Klimatförändringen kommer att ge lantbrukarna nya utmaningar och kanske också möjligheter, säger Erik Westholm som fokuserat på klimat- och framtidsfrågor. Lantbrukarna själva är viktiga för omställningen då matproduktionen kommer att få en kritisk roll i framtidens samhälle. I intervjuerna framträder en splittrad bild av klimatframtiden – i det korta perspektivet ser vissa att det svenska jordbruket kan gynnas, men det finns också en oro för vad som kan komma längre fram.

Lantbrukare tenderar istället att vara oroade över mer konkreta framtidsproblem, som att nästa generation inte kommer att vilja ta över lantbruket under rådande förutsättningar. Forskarna hoppas att rapporten kommer att läsas av både lantbrukare och andra som på olika sätt är involverade i det svenska lantbruket, och att den kan bidra till diskussionen om hur lantbrukare upplever förutsättningarna för lantbruk i Sverige idag och om vem som kan vara framtidens bonde. Mötet den 29 maj blir början på en sådan diskussion.

– Vi välkomnar alla intresserade, både lantbrukare och andra intresserade aktörer, att delta i mötet och kommentera, ställa frågor eller bara lyssna och fundera, avslutar Flora Hajdu.

Mer information

Kontaktperson för medier

Flora Hajdu, forskare
Institutionen för stad och land; Avdelningen för landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet
flora.hajdu@slu.se, 018-67 21 62

Länk till rapporten

Flora Hajdu, Camilla Eriksson, Cecilia Waldenström & Erik Westholm. Sveriges förändrade lantbruk: lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden. SLU Future Food Reports 11.

Inbjudan till digital rapportlansering med frågestund

Välkommen till ett digitalt möte i anslutning lanseringen av rapporten. Möt forskarna bakom rapporten, ställ dina frågor, kommentera och diskutera med andra lantbrukare och representanter för olika intresseorganisationer och politiker. Mötet anordnas via Zoom den 29 maj kl 14-15. Under mötet kommer rapporten endast mycket kortfattat att presenteras av forskarna – deltagarna rekommenderas läsa de delar av rapporten de är intresserade av i förväg. Skicka gärna in kommentarer och/eller frågor i förväg till moderatorn via e-post till futurefood@slu.se. Det går även att skriva frågor i kommentarsfältet till moderatorn under seminariet, eller "räcka upp handen" för att ställa en fråga direkt i det digitala mötet.

Anmäl dig här: https://www.slu.se/forandrat-lantbruk-webbinar

Länk till mötet och närmare instruktioner för deltagandet kommer att skickas ut via mail till alla som har anmält sig. Sista anmälningsdag är den 27 maj.