Nyhet

Unik älgforskning i brandens spår

Publicerad: 18 maj 2020
Älg i skog med gult halsband. Foto.

Hur påverkar skogsbränder älgars nyttjande av ett område? Det ska projektet Viltsamverkan i brandens spår ta reda på genom att följa älgar i brandområden i Ljusdal.

Sommaren 2018 drabbades Ljusdal kommun av ett flertal skogsbränder. I de tre största brandområdena Ängra, Nötberget och Enskogen finns cirka 8400 hektar skogsmark som brunnit. Ett förbättrat underlag om hur branden påverkar klövviltets nyttjande av området året om främjar en framtida adaptiv viltförvaltning.

– Kunskapen om hur djur och växter påverkas, och återkommer, efter brand är ytterst begränsad i Sverige. Kunskapen i dag domineras av studier från Nordamerika. Detta unika projekt kan således bli en nationell viktig satsning, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU.

Skogens struktur förändras

Skogsbränder var tidigare ett naturligt inslag som skapade en storskalig störning i den boreala skogen. Bränder förändrade skogens struktur och skapade öppna ytor i skogen. Många växt- och djurarter är väl anpassade till återkommande störningar från skogsbrand.

Förekomsten av skogsbränder i barrskog har minskat kraftigt i Sverige med en årlig brandyta av cirka 1 procent av totalarealen för 150 år sedan och cirka 0,016 procent i dag. En skogsbrand medför en stor ekologisk förändring för de djur som lever i skogen och branden återskapar en skog i tidigt successionsskede med rik förekomst av unga skogar med god fodertillgång som gynnar många växtätare.

– Brandområdet förväntas ge oss bra förutsättningar för att förstå hur snabbt en älgpopulation reagerarar på mer foder av högre kvalitet, och hur snabbt den adaptiva älgförvaltningen reagerar på ett ökat antal älgar, säger Anders Johansson, Jakt- och klövviltsansvarig i Södra Norrland, Sveaskog.

Syfte med projektet

Genom att följa älgar från brandområdet kan flera viktiga syften nås för förvaltning av skog och älg efter skogsbränder:

  • Uppskatta om och hur stor andel älgar som kommer från andra jaktenheter (förvaltningsområden/skötselområden).
  • Fastställa varifrån invandrande älgar i brandområdet kommer ifrån, och vart utvandrande älgar tar vägen under vinter- och sommarsäsong.
  • Bestämma andel älgar som stannar i, eller nära brandområdet året om.
  • Bestämma när förflyttningar sker från och till respektive område, med särskilt beaktande av rörelsemönstret under pågående jakttid.
  • Bestämma vilka habitat som utnyttjas i närheten av brandområdet.
  • Beräkna hemområdesstorlek och hur det förändras med fodertillgång.
  • Avgöra vilka habitat (skogsbestånd) som älgarna utnyttjar under året, och hur intensiteten i älgarnas nyttjande är i olika typer av skogsbestånd i relation till brandområdet.
  • Beräkna reproduktionen och kalvöverlevnaden i relation till kornas utnyttjande av brandområdet.

Fakta:

Projektet är tänkt som en plattform där samverkan mellan markägare, SLU, jägare och myndigheter kan utvecklas för en faktabaserad adaptiv förvaltning av älg och skog. Projektet har nu inletts som ett samarbete mellan Sveaskog och SLU.

Relaterade sidor: