Skogens många värden ökar med skogens ålder

Forskargruppen har undersökt ekosystemtjänsterna trädtillväxt, kolinlagring i marken, markvegetationens artrikedom, och förekomst av blåbär, viltfoder och död ved. Medan trädtillväxten ökade upp till en ålder av 70-100 år, vilket är när skogar normalt avverkas, fanns de högsta nivåerna av de flesta andra ekosystemtjänsterna i skogar äldre än 120 år. Dessa skogar kunde dessutom leverera fler olika ekosystemtjänster samtidigt än yngre skogar.

– Våra resultat visar att om skogar tillåts blir gamla så levererar de inte bara mer av många ekosystemtjänster, utan även att det ryms fler värden i en och samma skog, säger Micael Jonsson, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, huvudförfattare till studien.

Studien visar dock att den höga mångfalden av ekosystemtjänster i äldre skogar är på bekostnad av trädtillväxten som är låg i gammal skog.

– Det finns en tydlig avvägning mellan trädtillväxt och förekomsten av andra ekosystemtjänster. Denna avvägning verkar ofrånkomlig eftersom den förmodligen beror på att träd i yngre, likåldriga, skötta skogar konkurrerar ut de växter som är grunden för andra ekosystemtjänster, säger medförfattare Jan Bengtsson, professor vid SLU.

En av slutsatserna från studien är att skogsbrukets begränsning av skogsålder genom att avverka bestånden kring hundra års ålder leder till skogar med färre och lägre nivåer av många av skogens värden – utom för trädtillväxt.

– Man diskuterar dessutom inom skogsnäringen att sänka avverkningsåldern, och vi visar här att det skulle kunna få ytterligare negativa konsekvenser för många ekosystemtjänster, säger medförfattare Tord Snäll, professor vid SLU.

Studien visar även att förändringar av värden när skogen åldras påverkas av vilka trädslag som finns i skogen. Trots att en medelålders monokultur av gran uppvisade bland de högsta värdena för trädtillväxt, och låga värden för övriga ekosystemtjänster, hade gamla skogar med endast gran, eller gran med inslag av björk, de högsta värdena för flera av tjänsterna.

– Vi kunde tydligt se att beståndsålder är något som man måste ta hänsyn till, eftersom flera av skogens värden förändras så dramatiskt över tid, men även att trädslagsblandningen i beståndet spelar stor roll, säger Micael Jonsson.

Studien är baserad på data från den svenska Riksskogstaxeringen, och styrker tidigare studier från forskargruppen; att blandbestånd och bestånd som tillåts bli äldre än 100 år är av stor betydelse.

Vetenskaplig artikel:

Micael Jonsson, M. et al:  Stand age and climate influence forest ecosystem service delivery and multifunctionality. Environmental Research Letters (2020). 

https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/abaf1c 

Film av artikelförfattarna med mer information om studien  

Kontakta gärna:

Micael Jonsson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
070-643 22 67, micael.jonsson@umu.se

Jan Bengtsson
Professor på institutionen för ekologi, SLU
jan.bengtsson@slu.se

Tord Snäll
Professor på Artdatabanken, SLU
tord.snall@slu.se