Produktion av griskött påverkar många intressenter, såsom grisproducenten, lokalsamhället runt gårdarna, samhället i stort, konsumenten och de som arbetar i foderodlingen, på grisgården och på slakteriet. Produktionen påverkar naturligt-vis också livet för många grisar och därför räknade vi även grisen som en ”intressent” i denna studie.
Vi studerade en mängd sociala aspekter och jämförde konventionell och ekologisk produktion av griskött med ett europeiskt genomsnitt vad gäller sociala villkor. I utvärderingen tog vi med foderodlingen i Sverige och utomlands, grisproduktionen, slakten och konsumtionen av griskött.
Sociala aspekter kopplade till svenskt griskött
Grundat på en litteraturgenomgång och en workshop med experter identifierade vi sociala aspekter kopplade till produktionen av griskött. Det var svårt att hitta data som beskrev alla de aspekter som diskuterades på workshopen, men sammanlagt kunde vi använda 93 indikatorer i utvärderingen.
Vi sorterade aspekterna efter vilka som var berörda och fick fram sex grupper: grisproducenterna, arbetarna, lokalsamhället, konsumenterna, samhället och grisarna.
Livscykelanalys visar på sociala risker
Vi gjorde en social livscykelanalys och konstruerade ett ”Social Hotspot Index” som sammanfattar sociala risker kopplade till varje grupp på en skala från 0 till 1. Som referens använde vi genomsnittliga sociala villkor i Europa. Ett värde på 0,5 visar att den sociala risken är i samma storleksordning som det europeiska genomsnittet. Ett värde under 0,5 innebär bättre sociala villkor och ett värde över 0,5 innebär sämre sociala villkor.
Vi tog hänsyn till flera olika aspekter för varje intressent, till exempel skälig lön, säker arbetsplats och jämställdhet för arbetare. För att vikta de olika aspekterna och på så sätt få fram deras relativa betydelse använde vi enkäter som besvarades av 20 experter.
Vi fann att grisproducenterna och samhället ligger nära den europeiska referens-nivån, vilket innebär att det inte finns någon större skillnad i social risk mellan produktionen av svenskt griskött och ett europeiskt genomsnitt. För de andra intressenterna är produktionen av svenskt griskött klart bättre, från ett socialt perspektiv. I den sociala livscykelanalysen får grisarna lägst Social Hotspot Index vilket illustrerar att djurvälfärd är en styrka i svensk grisproduktion i jämförelse med den genomsnittliga europeiska produktionen. Utvärderingen visar att gris-producenternas sociala villkor behöver förbättras, särskilt vad gäller inkomst och förslitningsskador.
Den negativa inverkan som produktionen av svenskt griskött har på samhället hänger samman med ett begränsat bidrag till sysselsättning och livsmedels-försörjning samt samhällets låga engagemang för bevarandet av genetisk mångfald.
Skillnaden i Social Hotspot Index mellan konventionell och ekologisk produktion är störst för lokalsamhället. Det är kopplat till användningen av bekämpningsmedel i sojaodlingen, tillgången till gårdsbutiker och möjligheten att få se betande grisar på landsbygden.
Bidrag till livsmedelsförsörjning och tillgång till gårdsbutiker är sociala aspekter som kom fram på vår workshop. Vi har valt att redovisa ett Social Hotspot Index-värde för varje grupp istället för att lägga ihop dem. Därför vägs inte livsmedelsförsörjning (viktig för samhället) mot gårdsbutiker (viktiga för lokalsamhället) mot varandra i denna utvärdering.
Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet
Det finns många förväntningar på produktionen av griskött. Djurvälfärden ska vara god samtidigt som produktionen ska vara miljövänlig och ekonomiskt lönsam samt bidra till människors välfärd i Sverige och andra länder. I nästa steg kommer vi att kombinera den sociala livscykelanalysen (LCA) med en miljömässig LCA för att visa på synergier och målkonflikter.
