Stiftelsen BalticWaters2030 kommer att genomföra miljöprojekt som bygger på tillämpad forskning och som bidrar till en friskare Östersjö. Stiftelsen ska också sprida kunskap och bygga opinion som leder till att beslut blir tagna och åtgärder genomförda. SLU deltar i ett av demonstrationsprojekten som behandlar bättre näringskretslopp för djurgödsel.
BalticWaters2030 startar i höst tre storskaliga demonstrationsprojekt som heter heter ReCod - utsättning av småtorsk i Östersjön, Bättre näringskretslopp för djurgödsel samt Levande vikar.
SLU och RISE leder projektet ”Bättre näringskretslopp för djurgödsel” där Athanasios Pantelopoulos och Helena Aronsson vid institutionen för mark och miljö är projektledare samt koordinator.
Stallgödsel kan användas mer effektivt
En viktig fråga när det gäller övergödningen av Östersjön är en miljö- och resurseffektivare användning av näringen i djurens gödsel.
– Trots att lantbrukare arbetar aktivt för att använda gödseln på bästa sätt i odlingen utnyttjas inte stallgödseln fullt ut som den resurs den kan vara. Strukturen i dagens jordbruk innebär att djurtäta regioner, som importerar foder från växtodlingsregionerna, får överskott av näring via stallgödseln medan markens bördighet i regioner utan djur sjunker. I djurtäta regioner innebär det risk för näringsläckage och övergödning av vattenmiljön, berättar Helena Aronsson som är koordinator för projektet.
Att förena företagsutveckling med minskat fosforläckage
Projektet ”Bättre näringskretslopp för djurgödsel” ska möta de behov som finns att förverkliga lösningar på problemet med obalans i återförsel till åkermarken av stallgödsel. Projektet utförs av forskare vid institutionen för mark och miljö, institutionen för energi och teknik, och RISE, i samverkan med Lantbrukskooperativet More Biogas i Kalmar. Projektet leds av Athanasios Pantelopoulos och Helena Aronsson vid institutionen för mark och miljö.
– Det handlar om steg i utvecklingen av tekniker för att ta fram fosforrika, transporterbara gödselmedel ur den tunga och skrymmande stallgödseln. Och det handlar om att få det att hända! Målet är att kunna förena företagsutveckling och minskat risk för fosforläckage till Östersjön, säger Helena.
Möjligheter att fördela näringen bättre mellan gårdarna
Efter separering av blöt ko- eller grisgödsel eller rötrest från biogasproduktion fås en lite fastare och en flytande fraktion.
– Den flytande fraktionen har en bra sammansättning och kan användas i närområdet. Den fasta fraktionen som innehåller merparten av fosforn blir transporterbar genom att den innehåller mindre vatten. Vi kommer att prova olika koncept för att ta fram torra attraktiva fosforgödselmedel. Det ger möjligheter att fördela stallgödselns växtnäring bättre, från gårdar med fosforöverskott till jordar som behöver fosfor. Resultatet blir ett bättre utnyttjande av en viktig resurs och en minskad risk för övergödning av Östersjön, säger Athanasios.
Biogasanläggning i Kalmar blir forskningsnod
Projektet samlar forskare, innovatörer, lantbrukare, myndigheter och rådgivare för att hitta vägar framåt genom samverkan.
– Vi arbetar i en region med intensiv mjölkproduktion i södra Sverige, intill Östersjön. Platsen för pilotanläggning, teknikutveckling och implementering blir hos lantbrukskooperativet More Biogas i Kalmar, säger Athanasios.
More Biogas ägs av 12 lantbrukare, som ser att för utveckling av företagandet i regionen krävs möjligheter att kunna avyttra fosfor till andra områden inom växtodling eller trädgård. Detta för att minska miljöpåverkan och möta myndigheters krav.
Fullskalig anläggning för produktion av fosforrik gödsel ska byggas
Med biogasanläggningen som nod finns förutsättningar att skapa en miljö för att styra om återflödena av näring till åkermarken. I projektets senare del ska en fullskalig anläggning för att ta fram en fosforrik, torr och transporterbar gödselprodukt byggas.
– Vi kommer också att utvärdera vad en omfördelning av fosfor kan innebära för ett ökat resursutnyttjande och minskad miljöpåverkan, både för den enskilda gården och för regionen, vilket är en viktig del av projektet, avslutar Helena.
