Samspelet mellan välbefinnande och landskap har många dimensioner, berör alla sinnen och kommuniceras ofta genom att uttrycka upplevelser och känslor i relation till en plats. I samhället är det vanligare att tala om natur än landskap. Begreppet natur lyfter dock ut människan från sin omgivning, och blir då en enhet som vi relaterar till, men inte är en del av. I denna rapport går vi bortom de inbyggda begränsningarna i denna idé och utgår från landskapet som ett sätt att förstå hur hälsa och välbefinnande formas genom människors relation till sina omgivningar.
I serien SLU Framtidens djur, natur och hälsas rapportserie, handlar rapport nummer sju om välbefinnande och landskap.
- I rapporten Välbefinnande och landskap — bortom natur engagerar vi oss i landskap som ett sätt att förstå hur människors välbefinnande beror av hur de möter och tolkar sina omgivningar, inklusive de kulturella faktorer som utgör vår omgivning berättar Mari Kågström, forskare och en av författarna. Särskilt lyfter vi identitet och deltagande som viktiga begrepp.
Landskap handlar om vem vi är i samspel med den plats vi relaterar till. En viktig utgångspunkt är alltså att hälsa och välbefinnande formas genom människors relation till sina omgivningar.
- Intresset för frågan är stort, i forskning, policy och praktik menar Andrew Butler, forskare och medförfattare.
I forskningslitteraturen finns två tydliga spår som främst utvecklats oberoende av varandra. Det ena tar sin utgångspunkt i naturbegreppet, från naturens direkta påverkan på människors välbefinnande, och tenderar att fokusera på det mätbara och kvantifierbara. Det andra handlar om hur människor skapar band till sin omgivning. Centrala begrepp är identitet och platsanknytning och fokuserar därmed på människans interaktion med landskapet. Det finns dock ett framväxande forskningsområde som drar samman dessa spår och betonar den roll som platsbaserad identitet och anknytning har för psykologiskt och fysiologiskt välbefinnande.
En viktig arena för användande av denna kunskap är planering av den fysiska miljön i våra samhällen. I policylitteratur som kan anses fungera som stöd för planerare och andra aktörer inom planeringsfältet återspeglas de två spåren från forskningslitteraturen. Naturspåret är starkast. Den meningsskapande dimensionen av att skapa band till sin omgivning återfinns främst i kunskapsunderlag men sällan i konkreta verktyg eller praktiker. Det finns få överbryggande publikationer. Sammantaget innebär det att den verkliga potentialen i landskapets hälsofrämjande och holistiska betydelse inte tas till vara.
Gemensamt för folkhälsopolitiska mål och landskapskonventionen är tonvikten på människors deltagande. Delaktighet anses centralt både för människors välbefinnande och för att förstå och agera på landskap.
- En slutsats i vår studie visar att tonvikt ligger på expert-kunskap framför allmänhetens deltagande konstaterar Sylvia Dovlén, forskare och medförfattare. Inom fältet fysisk planering har metodutveckling för deltagande i form av medborgardialog och samråd fått ökat fokus. I rapporten arbetar vi vidare med detta genom att visa på två verktyg som kan användas för att stödja samtal och förståelse kring vilka vi är och vill vara i relation till en plats.
Mari Kågström, forskare vid institutionen för stad och land
E-post: mari.kagstrom@slu.se
Telefon: +4618672516
Andrew Butler, forskare vid institutionen för stad och land
E-post: andrew.butler@slu.se
Telefon: +4618672662
Sylvia Dovlén, forskare vid institutionen för stad och land
E-post: sylvia.dovlen@slu.se
Telefon: +4618671910
"Ladda ner och läs hela rapporten: "Välbefinnande och landskap
— bortom natur
Utgivare: SLU Future One Health (tidigare SLU Framtidens djur, natur och hälsa)
Rapportserie: SLU Framtidens djur, natur och hälsas rapportserie, rapport nr 7.
Författarna har i rapporten utgått från Världshälsoorganisationens arbete (WHO) som betonar att hälsa och välbefinnande skapas och levs av människor i sina vardagsmiljöer. Det ligger i linje med Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling, med särskilt fokus på mål 3: God hälsa & välbefinnande.
Dessa miljöer hänger nära samman med hur landskap definieras i den Europeiska Landskapskonventionen.