Skörden blir bättre ju större del av året marken är bevuxen

Vår jordbruksmark är vår viktigaste resurs för att klara den globala livsmedelsförsörjningen. Marken ska ge hög avkastning, men den ska också vara multifunktionell och kunna omsätta näringsämnen, producera rent vatten och vara boplats åt många livsnödvändiga mikroorganismer. Samtidigt växer insikten att intensivt brukande inte är långsiktigt hållbart.

Gynnsam biodiversitet

Mycket tyder på att biodiversitet, både i marken och i det som odlas på den, kan hjälpa oss att skapa hållbara odlingssystem. En stor mikrobiell artrikedom i jorden anses borga för att den ska kunna utföra många önskade ekosystemtjänster, och en mångfald av odlade grödor kan understödja ett artrikt mikrobsamhälle.

Dessa slutsatser baseras dock oftast på studier som inte tar hänsyn till sambandet mellan jordbruksmetoder, miljöfaktorer och jordens egenskaper, eller till geografiska, kulturella eller politiska skillnader mellan länder. Även om slutsatserna är korrekta är de alltså inte nödvändigtvis generella sanningar som kan tillämpas var som helst.

Växtföljdens variation hade begränsad betydelse

Ett europeiskt forskarlag har nu undersökt hur antalet grödor i växtföljden påverkade skörd samt jordens mikrobmångfald och multifunktionalitet i 155 spannmålsodlingar i Sverige, Frankrike, Schweiz, Tyskland och Spanien. I den odlade mångfalden ingick såväl huvudgrödor (inklusive vall) som täck- eller mellangrödor under de senaste tio årens växtföljd.

Studien leddes av Agroscope i Schweiz och resultaten har nyligen publicerats i Nature Foods. Två av artikelns författare är Dr Aurélien Saghaï och professor Sara Hallin, båda vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.

– Det tydligaste resultatet är att ju längre tid marken är bevuxen i en växtföljd desto bättre är det för såväl skörden som för markens biodiversitet och multifunktionalitet, oavsett om det är med olika huvudgrödor, vall eller t.ex. mellangrödor. Hur många grödor det fanns i växtföljden hade däremot begränsad betydelse, utom då växtföljden var mycket ensidig, säger Sara Hallin.

Ju större del av året marken hade varit täckt under en tioårsperiod, desto större blev den positiva effekten. Det varmare klimatet i Sverige gör att det numera skulle kunna växa täckgrödor på åkrarna sent på hösten, vilket därmed kan utnyttjas för att förbättra jordarnas egenskaper.

Hög skörd och viktiga markfunktioner går inte alltid hand i hand

– Den andra viktiga slutsatsen vi drar är att hög multifunktionalitet i sig inte bidrar till höga spannmålsskördar, även om båda aspekterna gynnas av att marken är bevuxen under längre tid. Det som är bra för avkastningen är alltså inte nödvändigtvis bra för de viktiga ekosystemtjänsterna, och markanvändningen måste därför balanseras så att den ena nyttan inte stärks på bekostnad av den andra, säger Sara.

Kontaktperson vid SLU

Sara Hallin, professor
Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU Uppsala
sara.hallin@slu.se, 018-67 32 09
https://www.slu.se/cv/sara-hallin/

Vetenskaplig artikel

Crop cover is more important than rotational diversity for soil multifunctionality and cereal yields in European cropping systems. Nature Food 2(1):28-37 (2021). DOI: 10.1038/s43016-020-00210-8

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

• Slagen och stränglagd vall. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU