Kontaktinformation
Camilla Wikenros, forskare
Institutionen för ekologi, SLU
camilla.wikenros@slu.se 0581-697344
Institutionen för ekologi, S, Enheten för viltekologi
Med hjälp av GPS-sändare följer forskare i projektet GRENSEVILT hur älgar, järvar och vargar rör sig i landskapet. Och det kan du också göra! I projektets animerade filmer kan du till exempel se hur älgarna vandrar mellan olika områden och vilka byten en varg fäller under några vinterveckor. Projektet fokuserar på förvaltningen av vilt i gränsregionerna i Dalarna, Värmland och Innlandet (Norge).
De stora skogarna i inre Skandinavien har en särställning när det gäller naturarv, med bland annat stora klövviltstammar och alla de fyra stora rovdjuren.
De senaste årtiondena har älgstammens storlek varierat i regionen, här etablerades dagens vargstam under 80-talet och järven har återkommit under de senaste årtiondena. Sedan länge utgör skogsbruk och jakt ett viktigt kulturarv av stort ekonomiskt värde.
Men rovdjurens återkomst medför konflikter med kulturarvet, till exempel konkurrens om jaktbart vilt. Lokalt medför en tät älgstam kostnader för skogsbruket på grund av betesskador.
Viltet tar inte hänsyn till administrativa gränser inom länder eller riksgränsen mellan Sverige och Norge. GRENSEVILT är ett samarbete mellan SLU och Høgskolen i Innlandet. På SLU är det forskarna Camilla Wikenros, Jens Persson, Håkan Sand och Malin Aronsson som arbetat med projektet.
Under de senaste fyra åren har projektet byggt upp ett forskningsbaserat kunskapsunderlag för förvaltning. Det belyser gränsrelaterade problemställningar kring samspelet mellan kulturarv (jakt och skogsbruk) och naturarv (älg, järv och varg). Nätverkande och kommunikation har varit centralt under projektets gång. En del av kommunikationen är animeringar baserade på GPS-försedda djur som illustrerar hur älgar, järvar och vargar rör sig och hur de samspelar med varandra.
I två animeringar kan du se hur de GPS-försedda älgarna vandrar mellan olika vinter- och sommarområden. Dessa vandringar kan resultera i att det möjliga jaktuttaget och intensiteten av betesskador fördelas olika mellan olika administrativa enheter. Här kan du se hur de märkta älgarna har vandrat under 2018 och 2019.
GRENSEVILT har också illustrerat möten mellan de GPS-försedda älgarna och GPS-försedda vargar i tre angränsande vargrevir. Det kan du se här.
Älgen är vargens huvudsakliga bytesdjur men både kronhjort och vildsvin etablerar sig för närvarande i vargens utbredningsområde. Här ser du hur vargen rör sig och vilka bytesdjur den dödar under en studieperiod på vintern. Det är den första studien i Skandinavien där man har kunnat se att vargen dödat fyra olika klövviltsarter.
Järven är en asätare som kan gynnas av närvaro av varg genom att förtära rester av de byten som vargen lämnar efter sig. Här ser du hur järv och varg rör sig i förhållande till varandra i ett exempel där de två arterna har överlappande hemområden.
Förutom att snylta på vargars bytesrester och slaktrester från älgjakten dödar järven också egna bytesdjur. Här är ett exempel där en hona konsumerat bland annat mård och skogsfågel under några sommarveckor.
I slutet av januari kommer slutrapporterna från GRENSEVILT-projektet. Forskarna jobbar också vidare med gränsöverskridande problemställningar i nära samarbete med förvaltningen på både norsk och svensk sida inom det tvååriga projektet GRENSEVILT 2. Här ingår bland annat uppbyggnad av en gemensam gränsöverskridande kartportal, forskning kring effekter av utbyggnad av vindkraft på beteende hos älgar, järvar och vargar samt en undersökning av jägarnas inställning till vindkraft.
GRENSEVILT finansieras av den regionala EU-fonden Interreg Sverige-Norge
Det skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV
Camilla Wikenros, forskare
Institutionen för ekologi, SLU
camilla.wikenros@slu.se 0581-697344