Fakta:
Metoden är utvecklad på SLU och bygger på en typ av artificiell intelligens (AI) som kallas djupinlärning. AI-metoden tränades att kombinera information från nationella höjdmodeller med de inventerade dikena för att sedan själv kunna hitta diken i landskapet.
Det finns två stycken dikeskartor med olika upplösning. Dikeskarta Raster med 1 meters upplösning, är skapad utifrån Lantmäteriets nationella laserskanning och täcker hela Sverige. Dikeskarta Raster med 0,5 meters upplösning, är skapad utifrån den skogliga laserskanningen och täcker nu cirka 50 procent av Sverige.
En utvärdering visar att Dikeskarta Raster 0,5 meter hittar cirka 85 procent av alla diken medan Dikeskarta Raster 1 meter hittar cirka 82 procent av alla diken.
Rasterkartorna visar var det finns diken och visar även delar av naturliga bäckfåror. Alla diken hittas inte. För att bli mer användbara för markägare och andra målgrupper behöver rasterkartorna vidareförädlas.
Metodutvecklingen har finansierats av Vinnova, SLU:s fortlöpande miljöanalys, Interreg project: Water Management in Baltic Forests (WAMBAF), FORMAS och WASP-HS.