Dagens konsumenter har i allmänhet ingen eller liten kunskap om växtförädling, varken om konventionella förädlingstekniker eller genmodifiering. Trots det är åsikterna många och i förlängningen kan det påverka utvecklingen av nya sorter.
För att kartlägga och förstå vilka värderingar som styr har forskare från SLU ställt frågor till 1 500 svenska konsumenter om deras inställning till genetisk modifiering (GM) och konventionell växtförädling. Svaren på forskarnas frågor är anmärkningsvärda.
- Att yngre konsumenter har större förtroende för GM än äldre är verkligen ett intressant resultat. Det pekar på en värderingsförändring i samhället och kan innebära att diskussionen kring användandet av modern växtförädlingsteknik kan förändras, säger Sara Spendrup, universitetslektor vid SLU och en av tre forskare bakom studien.
Skillnad mellan kön
Även den ganska stora skillnaden i värderingar i förhållande till kön är intressant för forskarna. Ungefär en fjärdedel av männen (26%) uttryckte en positiv inställning till GMO, jämfört med endast 9% av kvinnorna som deltog. Motsvarande proportioner för dem med en negativ inställning var mer lika (31% respektive 36%).
För konventionell växtförädling visade resultaten att mindre än hälften av alla deltagande män (46%) och cirka en fjärdedel (27%) av de kvinnliga respondenterna hade en positiv inställning, medan 6% av de manliga respondenterna och 10% av de kvinnliga respondenterna hade en negativ inställning till konventionell växtförädling.
- Det är ändå så att konsumenterna fortfarande är mest positiva till traditionell växtförädling. Men samtidigt är kunskapen om växtförädling relativt låg i samhället, det används ju faktiskt redan idag moderna metoder, säger Sara Spendrup.
Tekniken viktig för utveckling
Växtförädlingstekniker är viktiga för att utveckla nödvändiga innovationer och lösningar för att producera mat. Negativa konsumentuppfattningar av teknikerna kan förhindra viktig produkt- och odlingsutveckling.
Fredrik Fernqvist, universitetslektor vid SLU och medförfattare, är förvånad över att attityden till växtförädling i allmänhet är neutral. I princip allt som finns i frukt- och grönsaksavdelningen med några få undantag är framtaget genom växtförädling.
- Det kan tolkas som att konsumenter i regel inte känner till länken mellan växtförädlingen, produktionen och vad som hamnar på våra tallrikar. Visste man det, kanske inställningen till växtförädlingsteknik, även moderna tekniker, hade varit mer positiv, säger han.
Ökad debatt främjar utvecklingen
Forskarna tror att kunskapsnivån skulle kunna höjas genom att frågorna om hur maten tas fram diskuteras mer i samhällsdebatten. Även på vilket sätt existerande tekniker kan användas för att främja en hållbar utveckling, samt hur konsumenter kan få mer inflytande i produktutvecklingen.
